Rapporten »Korruption i Sverige – en lägesbild« , som kom i slutet av 2024, ger en oroväckande bild. Hälso- och sjukvårdssektorn är ett högriskområde för korruption, enligt rapportförfattarna. Polisens nationella anti-korruptionsgrupp, NKG, menar till och med att det finns en »risk för en normalisering« och »tyst acceptans av ur korruptionshänseende riskfyllda, och i vissa fall korrupta, ageranden«.
Som stöd för sin beskrivning har polisen:
- sina egna underrättelser
- få anmälningar om korruptions- och mutbrott från kommuner och regioner
- hög grad av bisysslor, inte minst bland chefer
- iakttagelser om kunskapsbrister om vad som är ett mutbrott
Dessutom saknar kommuner och regioner – till skillnad från myndigheter – skyldighet att anmäla mutbrott. Detta skulle kunna bidra till att få anmäler. Under rapportens undersökningsperiod ,1 november 2023 till 1 november 2024, inkom 107 anmälningar om korruptionsbrott till NKG. Endast 15 kom från kommuner och regioner.
– Myndigheter måste polisanmäla, men skyldigheten gäller inte kommuner och regioner. Så bristen på regler gör att korruptionen i vissa fall kan frodas, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet och expert på korruption.
Han framhåller att detta också gäller anställningsbeslut.
– I statlig förvaltning är det ett krav på att den bästa ska ha tjänsten. Det kravet gäller inte heller kommuner och regioner och där anställer man till exempel släktingar, vilket också är en form av korruption.
När rapporten blev offentlig i december framhöll NKG:s expert att det inom hälso- och sjukvården är vanligt att anställda har egna bolag som bisysslor och att dessa bolag, till exempel vårdkliniker, bedriver verksamhet som liknar regionernas och kommunernas verksamhet.
– Den typen av överlappningar öppnar upp för korruptionsrisker, sa Natali Engstam Phalén till Dagens Medicin när rapporten offentliggjordes.
Läkartidningen har kontaktat några ledamöter i riksdagens socialutskott och frågat om hur de ser på rapporten.
»Det är självklart allvarliga uppgifter som måste tas på stort allvar. Korruption, oavsett på vilken nivå den förekommer, måste bekämpas med full kraft«, säger Socialdemokraternas Fredrik Lundh Sammeli, som är vice ordförande i socialutskottet, i ett e-postsvar.
Han menar att ökad kunskap är en viktig del av arbetet mot korruptionen.
»Jag vet att Sveriges Kommuner och regioner arbetar med frågan, bland annat genom olika utbildningar för såväl förtroendevalda som anställda«, fortsätter han.
Är de många bisysslorna något som behöver adresseras politiskt, med till exempel nya regler?
»Vi är alltid beredda att se över regelverken. Med det sagt, min bild är att olika uppdragsgivare har ganska tydliga regler om bisysslor. Det får dock aldrig råda något tvivel om att förtroendevalda och personal alltid sätter medborgarnas intresse främst. Allt annat riskerar att allvarligt skada tilliten till hälso- och sjukvården«.
Christofer Bergenblock (C) sitter också han i riksdagens socialutskott. Även han är bekymrad.
»Det är naturligtvis oroande med den information som framkommit kring korruption inom hälso- och sjukvården. Flera rapporter har på sistone uppmärksammat problemet med korruption och att den kommunala sektorn är särskilt sårbar«, skriver han till Läkartidningen.
Centerpartisten betonar dock att hälso- och sjukvårdspersonalens bisysslor i grunden är någonting positivt.
»Däremot är det viktigt med en total transparens så att arbetsgivaren har full insyn i eventuella bisysslor och möjlighet att neka bisysslor som kan ligga i strid med anställningen«.
Behövs det ett politiskt arbete på nationell nivå?
»Ja, det behövs ett nationellt arbete och Centerpartiet har under flera år lyft behovet av att stärka arbetet mot korruption och bland annat föreslagit inrättandet av en anti-korruptionsmyndighet. Jag utgår förstås ifrån att regeringen nu tar till sig av det som framkommit i rapporten och börjar agera i frågan«.
Olle Lundin menar att man måste ställa sig frågan om det som blir känt bara är toppen på ett isberg.
– Man bör vara vaksam, säger korruptionsexperten.
Han känner till flera exempel på misstänkt och konstaterad korruption inom hälso- och sjukvården och lyfter särskilt fram ett fall från Region Uppsala 2022 som gör att man kan tro att mörkertalet är stort. SVT:s journalister upptäckte då att en verksamhetschef hade tagit emot mutor från hela fem leverantörer av medicinsk utrustning, bland annat en röntgenapparat. Men inget av bolagen som chefen ville ha mutor av ringde polisen.
– Det var som om det vore normalt, och det här var alltså bara en person i en region, säger Olle Lundin.
Korruption är ett undanglidande och ljusskyggt fenomen som det är svårt att ringa in. Utöver resonemangen om att anmälningarna borde vara fler är det också icke-specificerade underrättelser som polisen anger när man pekar ut hälso- och sjukvården som extra utsatt. Det finns ingen bedömning av omfattningen eller om hur polisens underrättelser har samlats in i rapporten.
Rapporten hänvisar till underrättelser och försöker inte kvantifiera korruptionen. Vad kan man egentligen veta om hur stort problemet är?
– Det går ju inte riktigt att mäta korruption. Det är en sådan mångfasetterad företeelse som inrymmer många olika fenomen. Mutbrott är det tydligaste uttrycket, men ändå bara en liten aspekt av fenomenet korruption. Man får nog acceptera att vi nog aldrig kommer att lyckas kvantifiera det, men att vi ändå måste försöka bekämpa det när vi upptäcker det, säger professorn i förvaltningsrätt.
Har du några råd till politikerna och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården som läser rapporten?
– Det är svårt, men en sak är att öka medvetenheten om att det här är ett reellt problem, något som också finns i den egna regionen. Om man börjar där kommer man ganska långt, säger Olle Lundin.
När det gäller förslaget om en »total transparens« gällande bisysslor, som Centerpartiet förespråkar, är han dock skeptisk. Olagliga bisysslor måste förstås bekämpas, men det är ett svårnavigerat område, menar han.
– Allting ska inte behöva komma upp i dagsljuset om vad en anställd gör på sin fritid. Bisysslor handlar också om privatlivet, och någon sorts integritet måste man ju också ha om man arbetar som läkare.
De senaste årens ökade rapportering om välfärdsbrottslighet har blivit en ögonöppnare för många regioner. Ett exempel är Region Västerbotten där både fiffel med pensioner och regelbrott mot bisysslor kommit upp till ytan de senaste åren. Nu befinner sig regionen i uppstartsfasen av ett arbete med ett råd och en arbetsgrupp mot välfärdsbrottslighet. Det behövs fortfarande ett medvetandegörande arbete inom organisationen, enligt regionrådet Anna-Lena Danielsson (S).
»Vi är lite nyvakna ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom vi har byggt verksamheten på hög grad av tillit utan avvägda och integrerade kontrollmekanismer«, skriver regionrådet och tillägger att arbetet förmodligen kräver en svår men nödvändig balansgång.
Läkartidningen har sökt hälso- och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i en månads tid för en kommentar till rapporten, utan framgång.
Läs mer:
Utredning nedlagd mot läkare om mutbrott i robotupphandling
Jävsfrågor vid chefstillsättning på Stockholmssjukhus: »Olämpligt«
Vårdinnovations vd blir av med sin läkarlegitimation efter mutbrottet
Region Västerbottens nya policy ska minska risk för pensionsfiffel
Experter varnar för korruptionsrisk när läkare i Lund tar på sig extrajobb
Utbrett med bisysslor bland läkarna i Västerbotten – men få följer reglerna
Fakta ur »Korruption i Sverige – en lägesbild«
Rapporten kom i december 2024 och går igenom samtliga anmälningar om korruption som inkommit, även från privat sektor. Här framgår att kommuner och regioner mycket mer sällan än myndigheter anmäler någon för korruptionsbrott samtidigt som kommuner och regioners verksamheter har höga korruptionsrisker.
1 november 2023 till 1 november 2024 inkom 107 anmälningar, vilket är ungefär som det sett ut de senaste fem åren. Av dessa kom 41 anmälningar från myndigheter, men bara 15 från kommuner och regioner. Anmälningarna från kommuner och regioner är så pass ovanliga att de förmodligen inte återspeglar verkligheten, enligt rapporten.
Följande förhållanden ligger bakom de relativt sett stora riskerna inom hälso- och sjukvården:
- de många bisysslorna (och att det är vanligt att chefer har bisysslor)
- den bristande regelefterlevnaden av regionernas och kommunernas egna regler
- kunskapsbrister gällande intressekonflikter
- avsaknad av anmälningsplikt vid mutbrott likt den som myndigheter har
- avsaknad av krav på strukturerat förebyggande arbete mot korruption
Källa: Årsrapport från Nationella anti-korruptionsgruppen, en del av NOA, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten.
Tre former av korruption
Enligt Statskontoret är korruption att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra.
Det kan handla om olagliga handlingar som regleras i straffrätten, till exempel mutor, trolöshet mot huvudman, bedrägeri, svindleri och stöld.
Korruption kan också vara handlingar som strider mot krav på objektivitet och liknande principer i regeringsformen, förvaltningslagen eller lagen om offentlig anställning, vilka är olagliga samtidigt som de inte omfattas av straffrätten.
Korruption kan också vara sådant som är lagligt men som ändå är olämpligt, till exempel en handling som leder till att det uppstår en otillbörlig vinning för någon genom avsteg från interna rutiner och regler.
Källa: Statskontorets kunskapsportal Forvaltningskultur.se.