Larmet kom tidigt till akutmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. »Pågående dödligt våld, skolskjutning.« Blixtsnabbt ställde alla om, traumateam stod klara, personal såg till att täcka upp för varandra.

För när våldet slår till, så som det gjorde på ett så fruktansvärt sätt i Örebro i förra veckan, då finns sjukvården där. Dagen efter dådet inter­vjuade Läkartidningen Ioannis Ioannidis, som är verksamhetschef på kirurgavdelningen och som var insatsledare på akuten denna blodiga tisdagseftermiddag. Han berättar om samarbetet som ledde till att sju traumateam fanns redo på kort tid, men också om de tunga samtalen med anhöriga som förtvivlat frågade efter sina saknade kära. Intervjun finns att läsa på Läkartidningen.se och i förkortad form på sidan 118 i denna tidning.

Hade mer hjälp behövts, fanns den att få. Fyra regioner runt om Örebro erbjöd genast akut hjälp: helikoptrar, ambulanser, vårdplatser, traumateam …

Det är många gånger som sjukvården inte fungerar som tänkt. Läkare uttrycker ofta, inte minst i denna tidning, sin oro över brister i organisationer och otillräckliga resurser. Men när katastrofen slog till
i Örebro, då fanns vården där.