I örat på en japansk kvinna – där upptäcktes jästsvampen Candida auris första gången. Året var 2009. Sen dess har Candida auris spridits snabbt över världen och finns nu i de flesta världsdelar.

Jästsvampen utgör ingen fara för annars friska personer, men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka svåra vårdrelaterade infektioner, vanligtvis infektioner i blodbanan. I många fall är jästsvampen resistent mot den behandling som finns.

I Sverige är Candida auris inget stort problem i dagsläget. Enligt Folkhälsomyndigheten har totalt sex fall rapporterats sedan 2020. Samtliga har varit importfall i form av patienter som vårdats på sjukhus utomlands.

Men utomlands har det kommit larmrapporter om allvarliga utbrott i sjukhusmiljöer. I Europa har framför allt länder som Italien, Storbritannien och Spanien varit drabbade.

I ljuset av den snabba spridningen har den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC uppmanat medlemsländerna i EU att överväga att göra infektioner med Candida auris anmälningspliktiga.

I Sverige har röster också höjts för att börja screena för Candida auris i samband med att patienter som vårdats i sjukhusmiljö utomlands läggs in på svenska sjukhus.

För några år sedan var det bara ett fåtal regioner som hade infört screening. Men nu tycks något ha hänt.

Enligt en enkät som Läkartidningen gjort har åtminstone 12 regioner infört screening, även om utformningen varierar något. Och minst åtta har gjort det sedan i somras, däribland Region Uppsala, Region Skåne och Region Östergötland. Region Västmanland planerar att köra i gång inom kort. Sammanlagt 18 regioner svarade på enkäten.

Lena Klingspor, docent i klinisk mykologi på Karolinska institutet, är en av dem som länge förespråkat screening.

– Jag tycker att det är otroligt viktigt och nödvändigt. Det är jättebra att fler regioner fått riktlinjer för detta nu. Bara de efterföljs. Hittills har man inte hittat några medel att behandla de här infektionerna med. De är ofta multiresistenta. Den här jästsvampen är väldigt smittsam och kan överleva på till exempel en bordsyta i flera veckor, säger hon och tillägger:

– Det är väldigt lätt att det kan uppkomma en smittspridning om den kommer in på en avdelning, säger hon.

Olle Aspevall, Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson

Olle Aspevall, överläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten konstaterar att myndigheten sedan i somras rekommenderar screening för Candida auris på sin webbplats.

– Det är säkert därför som fler regioner satt i gång nu. Vi har tidigare gått ut med information på möten i våra nätverk. Men det är först sedan nyligen som vi har en skriftlig rekommendation.

Det handlar inte om någon hård rekommendation, snarare vägledning.

På sin webbplats skriver Folkhälsomyndigheten bland annat: »Screening av patienter som läggs in på sjukhus efter vård utomlands (med undantag från nordiska länder) är också en betydelsefull åtgärd. Olika strategier för detta kan tillämpas.«

Vårdhygien Sahlgrenska, en av fyra vårdhygieniska enheter i Västra Götalandsregionen, gick ut med rutiner för screening i höstas.

– Vi har väntat in en skriftlig rekommendation från Folkhälsomyndigheten. All provtagning kostar pengar för verksamheterna. Det är klart att man får mer tyngd när man kan hänvisa till en nationell rekommendation, säger hygienläkaren Sofia Myhrman.

Av svaren på Läkartidningens enkät framgår dock att inte alla regioner har tolkat Folkhälsomyndighetens text som en rekommendation. Region Stockholm hör till dem som ännu inte infört screening.

»Nationella rekommendationer saknas, skulle sådana komma får regionen ta ställning till detta och implementera« skriver regionen i sitt svar.

För att göra infektioner med Candida auris anmälningspliktiga skulle det krävas en ändring av smittskyddslagen.

Olle Aspevall påpekar att Folkhälsomyndigheten redan i dag får uppgifter om fall av Candida auris på frivillig väg från landets laboratorier. Under året rullar också ett mikrobiellt övervakningsprogram för Candida auris i gång, där isolat från alla nydiagnostiserade fall samlas in.

– På Folkhälsomyndigheten diskuterar vi om vi tycker att fall av Candida auris ska vara anmälningspliktiga. Men vi tycker väl inte att det är jätteviktigt. När vi ber om uppgifter från laboratorierna så brukar vi få dem. Så vi tror inte att det skulle göra så stor skillnad egentligen. Man ska också komma ihåg att fall av Candida auris är väldigt ovanligt, säger Olle Aspevall.

Jästsvampen Candida auris

Sprids främst genom kontaktsmitta och har visat en särskild benägenhet att spridas på sjukhus. Möjliga orsaker till det är jästsvampens förmåga att kolonisera huden och långa överlevnad på ytor.

Candida auris kan orsaka svåra, vårdrelaterade infektioner – vanligtvis infektioner i blodbanan. Infektioner har framför allt drabbat multisjuka och debuterat efter lång sjukhusvistelse.

Behandlas i första hand med echinocandiner, eftersom Candida auris oftast är resistent mot andra klasser av svampmedel. Resistens mot echinocandiner förekommer dock också.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens rekommendation

Screening av patienter som läggs in på sjukhus efter vård utomlands (med undantag från nordiska länder) är en betydelsefull åtgärd. Olika strategier för detta kan tillämpas. En faktor att ta hänsyn till är vilken typ av verksamhet som patienten skrivs in i, där screening på intensivvårdsavdelningar och avdelningar med motsvarande känsliga patienter är särskilt viktigt. Vilken typ av avdelning som patienten vårdats på utomlands är också av stor betydelse. Verksamheter med ett högt antibiotikatryck, exempelvis intensivvårdsavdelningar, innebär en större risk.

Källa: Folkhälsomyndigheten