Förra året var väntetiden på en AT-tjänst i genomsnitt 10,65 månader, enligt den årliga AT-rapport som Sylf (Sveriges yngre läkares förening) tar fram. Längst väntan är det i Stockholm, där den genomsnittliga väntetiden var 15,9 månader, och kortast är det i Norrbotten med 5,7 månader. Tillsammans hade läkarna som i fjol svarade på Sylfs AT-enkät vikarierat i hela 1 240 år i väntan på att få slutföra sin utbildning.
För att påskynda på processen vänder sig många läkare till vårt grannland i söder. År 2023 var det minst 86 läkare som valde att göra den danska motsvarigheten till AT: »klinisk basisuddannelse«, förkortat KBU.
Julia Borg är ledamot för Sylf Östra Skåne, som tagit fram siffrorna. Hon säger att intresset bland svenska läkare för att göra KBU har ökat de senaste åren.
– Det ser man till exempel i underläkargrupperna på Facebook. Många skriver där och undrar hur det går till och hur man kan söka.
Hon ser det som ett misslyckande att väntetiderna till AT är så långa att svenska läkare söker sig utomlands för att få sin legitimation.
– För läkarna är det bra att den här vägen finns. Men det är tråkigt att svensk sjukvård tappar kompetens, för vi vet att en del väljer att stanna kvar i Danmark. De hade gjort nytta i svensk sjukvård.
En av dem som gjort valet är Attiqullah Safi från Stockholm. Efter läkarutbildningen på Karolinska institutet försökte han utan framgång att hitta en AT-plats, och mindes att vänner berättat om möjligheten att göra KBU.
– De berättade att det inte var någon väntetid och att det var bra handledning. Det kändes jätteintressant. Antingen jobbar jag ett år som underläkare eller så åker jag till Danmark, tänkte jag.
Attiqullah Safi sökte och fick plats på en akutmottagning i Nykøbing Falster, 13 mil söder om Köpenhamn. I början av 2024 klev han genom entrédörrarna första gången. Till en början var danskan svår, säger han.
– Det var lite jobbigt de första månaderna, men patienterna var snälla, de försökte anpassa sig. Efter ett tag var det inga problem alls.
I övrigt är skillnaderna mellan dansk och svensk akutsjukvård förvånansvärt små, säger Attiqullah Safi.
– Jag trodde att det skulle vara större kulturella skillnader. I praktiken fungerade det precis som på en svensk akutmottagning.
Just nu gör Attiqullah Safi andra delen av sin KBU, inom ortopedin. När den är klar, om bara några veckor, planerar han att återvända hem till Stockholm. Målsättningen är att så småningom göra en ST inom ortopedi eller allmänmedicin – i Sverige.
– Det har varit bra i Danmark, men jag saknar Sverige och att vara nära min familj.
Julia Borg ser att det finns svårigheter för dem som återvänder till Sverige efter KBU. Det handlar framför allt om krocken som uppstår när de ska ta nästa steg mot specialistbevis.
– De behöver gå på en ST enligt 2021 års förordning som inkluderar BT, och här har vi tyvärr en ny flaskhals. Många regioner har bara fristående BT, till exempel här i Skåne, där det dessutom bara finns 30 BT-platser på runt 160 behöriga sökande. Då fördröjs tiden till specialist ännu mer, såvida man inte väljer att flytta till en annan region, säger hon och tillägger:
– De som gjort KBU är inte intresserade av en fristående BT, då de har fått introduktion till yrket. De vill ha en ST-tjänst som inkluderar BT och kan anpassas efter deras behov och kunskap. Region Skåne tappar mycket kompetens när man inte möter de här läkarna.
De senaste tre åren har man från regeringshåll satsat sammanlagt nästan 850 miljoner kronor i riktade statsbidrag till regionerna för att öka antalet AT-platser. Sedan 2020 har antalet platser också ökat med 13 procent, och väntetiderna har vänt svagt nedåt.
Det är oerhört viktigt att det arbetet fortsätter, anser Julia Borg och Sylf.
– Vi tycker att det är anmärkningsvärt att regionerna inte utlyser fler tjänster, framför allt med tanke på specialistläkarbristen som de lever med, säger Julia Borg.
Läs även:
Agnes Engwall blir kvar i Danmark: »Svenska AT-systemet är ovärdigt«
Molly Blendberg återvände: »KBU är bra – men inte rätt väg för alla«
Forskningen lockade hem Christoffer Lindbom: »Planen var att stanna«
Så fungerar det danska systemet
- Efter fullgjord läkarutbildning gör de danska läkarna »klinisk basutdannelse« (KBU) som består av två 6-månadersblock. Det första görs vanligtvis inom en kirurgisk eller medicinsk specialitet och det andra inom psykiatri eller primärvård. Alla studenter är garanterade en KBU-tjänst, och dessa fördelas genom en lottningsprocess.
- Efter avslutad KBU blir nästa steg på vägen mot specialistbevis ett introduktionsår som fungerar som en presentation av den valda specialiteten. Därefter söker man en specialiseringstjänst. Eftersom det råder brist på det sistnämnda är det inte ovanligt att läkare gör flera introduktionsår i väntan på en plats.
Källa: Sylf
Enkel process att söka KBU
- Ännu ej legitimerade läkare från ett EU/EES-land kan söka KBU-platser som blivit över på grund av till exempel föräldraledighet eller sjukdom. För att höra om det finns lediga platser kan man kontakta de regionala sekretariaten för läkarutbildningarna. Mer info finns på Sundhedsstyrelsens sajt: sst.dk.
- Sedan ett par år har antalet platser på de danska läkarutbildningarna blivit fler i ett försök att möta det ökade behovet av läkare. Målet är att öka antalet läkare i landet med 60 procent till år 2045, vilket kan komma att skapa hårdare konkurrens om de lediga KBU-platserna.
Väntetider för AT 2024
- Region Stockholm: 15,9 månader
- Region Gotland: 2,5 månader
- Region Skåne: 11,8 månader
- Region Dalarna: 6,2 månader
- Region Jönköpings län: 6,0 månader
- Region Norrbotten: 5,7 månader
Källa: AT-rapporten 2024
Ett svenskt system i förändring
I samband med att Sverige år 2021 fick en ny förlängd läkarutbildning, som ger legitimation direkt vid examen, ändrades reglerna för specialisttjänstgöringen, ST. Bland annat förlängdes minimitiden för ST från 5 till 5,5 år, och krav infördes på att den ska inkludera en inledande bastjänstgöring på minst 6 månader. En BT kan anordnas antingen som en separat anställning eller som integrerad i en ST.
Övergångsregler gäller för läkare som gått den gamla läkarutbildningen, och därmed gjort AT, och för läkare som påbörjat ST men inte blivit klara före den 1 juli 2021.
De första läkarna som examineras från den nya läkarutbildningen blir klara år 2027. I nuläget är det alltså bara utlandsutbildade legitimerade läkare som är aktuella för ST med BT. AT kommer successivt att fasas ut i takt med att de som har gått den gamla, ickelegitimerande läkarutbildningen blir examinerade, vilket måste ske senast år 2029.
(uppdaterad 2025-02-28)
