De första nationella riktlinjerna för graviditet, förlossning och tiden efter kom 2023. Nu är det alltså dags för en uppdatering.

Socialstyrelsen tycker bland annat att det finns ett särskilt behov av vägledning när det gäller hemförlossning och igångsättning av förlossning i graviditetsvecka 41 – två områden där det funnits olika praxis. Båda frågorna har också diskuterats flitigt på senare år.

Myndigheten kommer med två nya rekommendationer om tidig igångsättning av förlossning.

En graviditet räknas som fullgången från vecka 37 + 0 och som överburen från vecka 42. I den senare delen av graviditeten finns ökad risk för såväl komplikationer vid förlossningen som dödföddhet.

Socialstyrelsen rekommenderar nu att sjukvården i vecka 41 erbjuder kvinnor bedömning och planering för igångsättning samma vecka om förlossningen inte startar spontant. Åtgärden får prioritet 2, den näst högsta prioriteringsnivån, i riktlinjerna.

Den andra rekommendationen, att rutinmässigt erbjuda friska kvinnor igångsättning de tre första dagarna i vecka 41 får däremot betydligt lägre prioritet: 8 av 10.

Socialstyrelsen hänvisar till att en SBU-genomgång av det vetenskapliga underlaget visat att det inte finns tydlig evidens för nyttan med igångsättning av alla friska gravida just dessa dagar. Myndigheten betonar dock att alla gravida bör vara i värkarbete eller ha fött före vecka 42.

Myndigheten konstaterar också att vården efterlyst vägledning kring hemförlossning.

Enligt de uppdaterade riktlinjerna kan man överväga planerad hemförlossning, där två barnmorskor assisterar den födande i samarbete med den sjukhusbaserade förlossningsvården – under förutsättning att kvinnan fött barn tidigare, har nått graviditetsvecka 37 och själv vill föda hemma. Åtgärden får dock låg prioritet: 8 av 10.

Även i den första versionen av riktlinjerna fick barnmorskeassisterad hemförlossning för omföderskor med fullgången graviditet prioriteringssiffran 8. Nu utvecklar myndigheten sitt resonemang kring det hela.

Enligt Socialstyrelsen bygger prioriteringen framför allt på att den grupp gravida som uppfyller kriterierna för hemförlossning bedöms ha »ett hälsotillstånd med liten svårighetsgrad« och att det är viktigare att säkra resurser för grupper med »hälsotillstånd med större svårighetsgrad«. Myndigheten konstaterar också att resultaten från studier om hemförlossning har låg tillförlitlighet, bland annat på grund av studiedesignen.

»Men ni kan ändå överväga att erbjuda planerad barnmorskeassisterad hemförlossning i din region eller verksamhet, om resurserna räcker till det«, skriver Socialstyrelsen.

Enligt myndigheten finns det ingen visad skillnad mellan hemförlossning och sjukhusförlossning när det gäller risker för barnet – risk för död, låg Apgarpoäng eller neonatalvård – när hemförlossningen är väl integrererad med sjukvården och den födande uppfyller kriterierna för att föda hemma.

När det gäller risker för den födande kvinnan räcker inte det vetenskapliga underlaget för att bedöma risken för en stor blödning i samband med hemförlossning. »Men risken för allvarliga förlossningsbristningar kan vara mindre än vid sjukhusförlossning«, skriver myndigheten.

Läs också:
Läkare och barnmorskor går ut med gemensam info kring hemförlossning
Arbetsgrupp föreslår nya rutiner för igångsättning vid överburenhet