Smers (Statens medicinsk-etiska råd) förhoppning är att etiska frågor ska få en större plats redan nu – inte först efter att Sverige kastats in i nästa kris. Budskapets tänkta mottagare är alla som skulle kunna vara intresserade av etiska avvägningar, allt från läkare som måste fatta svåra beslut på golvet till sjukhus- och regionledningar. Smer anser även att regeringen och myndigheter som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten borde lägga mer energi på frågor som rör den etiska beredskapen.

»För att uppnå etisk beredskap behöver vi etisk kompetens, det vill säga förmåga att i olika situationer kunna identifiera vilka etiska värden och principer som står på spel och utvärdera etiska frågor. För att bygga upp sådan kompetens krävs övning. Beslutsfattare på olika nivåer måste träna på att analysera, göra avvägningar och kommunicera«, skriver Smers ordförande Sven-Eric Söder.

»Enkelt uttryckt handlar etisk beredskap om att vara förberedd på att fatta etiskt svåra beslut, så att vi kan göra ’rätt sak’ även i krissituationer. Sådan beredskap åstadkoms genom att analysera och hantera etiska utmaningar och dilemman i förväg genom systematiska processer och strukturer«, skriver han vidare.

Saken blir inte bättre av att de utredningar som gjorts i kölvattnet av covidpandemin har fokuserat på många aspekter utom just de etiska, säger Mikael Sandlund, sakkunnig vid Smer och professor i psykiatri vid Umeå universitet, till Läkartidningen.

– Man har tittat på resultat, direktiv, materiell beredskap och beredskapslager utan att nämna elefanten i rummet, säger han.

Smers uttalande publicerades på femårsdagen av att Världshälsoorganisationen (WHO) förklarade covid-19 som en pandemi. Ambitionsnivån är hög, men Mikael Sandlund konstaterar att målgruppen inte är särskilt väl definierad.

– Problemet är identifierat hos Smer. Alla kan hålla med oss, men frågan är vem som ska genomdriva förändringen, säger han.

– Vi avser att göra en typ av manual, ett kunskapsstöd, så att man kan skapa någon typ av etiskt ramverk, men det är inte lätt att veta på vilken nivå man ska lägga det.

Nästa steg fokuserar på en mer specifik målgrupp. Förhoppningen är att en skrivelse till regeringen ska uppmärksamma politiken på vikten av etisk beredskap.

– Den skulle i den bästa av världar göra att man från regeringsnivå och myndigheter utnyttjade Smers kapacitet bättre och på ett konkret sätt, säger Mikael Sandlund.

– På regionnivå borde etikfrågor också få en större roll i organisationsmatrisen.

I dag är det bara ett fåtal regioner som organiserar sitt etikarbete, och därmed sin etiska beredskap, på ett tydligt sätt, säger Mikael Sandlund.

– Region Skåne har en välorganiserad verksamhet, och Region Norrbotten är ett annat lysande exempel, men på väldigt många andra ställen har det en otydlig plats i organisationen.

Läs också:
Rapport: Bara en av tre läkare vet hur de ska arbeta i kris eller krig

Smer om etiska dilemman under pandemin

Munskydd. »Frågan diskuterades som en rent vetenskaplig kontrovers, men innehöll även viktiga etiska och rättsliga dimensioner, inte minst utifrån det lagstadgade kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet inom sjukvården. Diskussionen om huruvida munskydd borde rekommenderas trots osäkerhet om effekterna på smittspridningen aktualiserade frågor om försiktighetsprincipens betydelse och begränsningar. Borde man agera utifrån en möjlig men obevisad nytta för att minimera risker, eller avstå tills mer robust evidens fanns?«

Intensivvården. »Sjukvården ställdes inför svåra prioriteringar bland annat när intensivvårdsplatser riskerade att inte räcka till. Tydligt kommunicerade etiska riktlinjer, på olika nivåer, hade underlättat beslutsfattandet.«

Transparens och rättvisa. »Den begränsade offentliga debatten kring prioriteringar, och rapportering i medier kring patienter som inte erbjudits sjukvård, gjorde att många frågor förblev oklara för både vårdpersonal och allmänheten.«

Källa: Smers uttalande