Örebro satsar på allmänläkare – höjer lönen med 10 000 kronor

Bakgrunden till arbetsgivarens beslut, som Nerikes Allehanda var först att rapportera om, är att det råder läkarbrist på flera av regionens vårdcentraler. Syftet med den kraftiga höjningen är att man ska kunna anställa fler läkare och därmed skapa en bättre arbetsmiljö.

– Vi håller på med omställning mot en god och nära vård och behöver då satsa på vårdcentralerna, säger Madelene Johanzon som är Region Örebro läns områdeschef för nära vård sedan den 13 januari.

Specialistläkargruppen påverkar hela vårdcentralens arbetsmiljö, betonar hon.

– Till exempel är det inte lätt att vara sjuksköterska och inte ha tillgång till några läkartider att boka.

Hur har ni råd med detta, då regionen samtidigt måste spara?

– Från politiskt håll har man ökat tilldelningen av medel till primärvården Det finns alltså mer pengar för 2025 än 2024, förklarar Madelene Johanzon.

Lönesatsningen är också en del av regionens långsiktiga mål om att nå Socialstyrelsens rekommendation om 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården.

Varför får de andra specialisterna endast hälften så mycket?

– För att vi vill premiera att vara specialist i allmänmedicin. Har man en smalare kompetens kan man bara ta delar av uppdraget, och jag vill gärna att läkarna på vårdcentralerna kan ta hela ansvaret, säger Madelene Johanzon, som också är specialist i allmänmedicin i grunden.

Är förhoppningen att de som arbetar åt bemanningsbolag går över till anställning inom regionen?

– Det hoppas jag. Det är viktigt att våra specialister stannar kvar på en vårdcentral, inte minst för att de står för handledningen och utbildningen av våra nya läkare, och vi vill ju också locka nya läkare till att välja allmänmedicin som specialitet.

Ana Kvrgic, ordförande för den lokala distriktsläkarföreningen i Örebro län, berättar att de initiala reaktionerna från medlemmarna är blandade.

– Det är ju jättebra och positivt att lönerna höjs. Ganska många kollegor är nöjda och ser detta som ett kvitto på att det verkligen satsas på primärvården och att man prioriterar distriktsläkarna. Sedan är det ganska många kollegor som hellre skulle se en bättre arbetsmiljö eller ett begränsat uppdrag. Det är inte alla som anser att lönen är det viktigaste, säger Ana Kvrgic, som också är andre vice ordförande i Örebro läns läkarförening.

Kommer fler läkare att söka sig till primärvården och därmed förbättra arbetsmiljön i enlighet med regionens förhoppningar?

– Det ligger långt fram i tiden i så fall. Det handlar ju då om att locka fler till att göra sin ST i allmänmedicin. Det tar långt tid att bli distriktsläkare och specialist i allmänmedicin.

Fackets bild är att Region Örebro län har haft lägre löner än sina grannregioner. Nu ändras lönekartan i ett svep.

– Det finns nog de som hoppas på att läkare som pendlar till en annan region kan lockas tillbaka, men det får vi väl se. Det råder ju brist på allmänmedicinspecialister i hela landet.

Hon tror att satsningen också kan handla om att regionen låter allt fler privata vårdcentraler etablera sig. Tidigare har Örebroregionen haft relativt få sådana, men nu ökar konkurrensen mellan arbetsgivarna.

– Det kan tänkas att man gör detta för att minska risken för att anställda på regionens vårdcentraler går till de privata av ekonomiska skäl. Men det är inget man har sagt.

För ST-läkarna blir det ingen extra satsning nu. De får sin lön satt som vanligt i den kommande lönerevisionen.

– Det har varit lite frågor om varför satsningen bara går till distriktsläkarna. Ur ett fackligt perspektiv tänker jag att det i och för sig är väldigt tråkigt för ST-läkarna men också att man är ST-läkare under en förhållandevis kort tid jämfört med den tid man är specialist. Vi ser då att det finns vinster med att höja specialisternas löner, eftersom man är det under en längre tid.

Region Dalarna gjorde en liknande satsning 2017 och ökade specialistläkarnas löner med 10 000 kronor. Förutsättningen var att de arbetade kliniskt inom primärvården till minst 90 procent. Men till skillnad från i Region Örebro län ingick även ST-läkare i lönelyftet. De fick mellan 1 000 kronor och 5 000 kronor extra i månaden beroende på hur många år de arbetat. Distriktsläkarföreningen har kunnat se flera goda resultat sedan dess.

– Vi fick en förflyttning av ST-läkare till primärvården. Det var det man ville och det lyckades. Vi är än i dag stolta över att vi med löneincitament lyckades skapa en positiv spiral med flera fina ringar på vattnet, säger Daniel Svedin, som är ordförande för Distriktsläkarföreningen Dalarna.

Även antalet allmänläkare har ökat på grund av satsningen. Fler stannade kvar i primärvården och många av ST-läkarna har idag blivit specialister, vilket in sin tur har förbättrat arbetsmiljön, menar han. Även antalet hyrläkare har minskat, men det kan också bero på SKR:s åtgärder, resonerar han.

Var det höjningen av allmänläkarnas eller ST-läkarnas löner som gav effekt?

– Det var nog bägge två, men också att man märkte att arbetsgivaren satsade på primärvården.

Fanns det inga negativa effekter?

– Satsningen urvattnades med tiden lite grann. Det blev individuella bedömningar och till slut fick i princip alla lönelyftet även om man inte jobbade 90 procent kliniskt. Det andra negativa var att sjukhusläkarna halkade efter. De ligger nästan 20 00 kronor i månaden lägre, men vi hoppas att på sikt kunna få upp deras löner också, säger DLF Dalarnas ordförande.

Läs mer:

Dalarna vill locka läkare till primärvården med lönelyft