Vill dagens ungdomar bli läkare? Det är en fråga jag ofta ställer mig. Det finns tyvärr mycket som talar för att attraktiviteten hos läkaryrket minskar. Är läkaryrket på väg åt samma håll som läraryrket? Lärare var en gång i tiden ett högstatusyrke, men numera tror jag att få lärare skulle beskriva det så. Skulle läkaryrket gå samma väg som läraryrket kan det potentiellt bli allvarligt för svensk sjukvård. Läkarprogrammet tillhör fortfarande de absolut populäraste utbildningarna på svenska universitet. Till vårens antagning till högskolan ligger tre läkarprogram fortfarande i topp på listan med högst antagningspoäng. Det finns dock tecken som kan tala för en dalande popularitet för läkarutbildningarna.

När Ungdomsbarometern undersökte vilka drömyrken unga har så är läkare inte med på topp 10. Med på listan är däremot yrken som jurist, ingenjör, psykolog, pilot och polis. En sådan lista säger förstås inte allt, men kan ändå vara en indikation. Vad som oroar mig mer, när man tittar tillbaka över en längre tid, är att man kan skönja ett sjunkande krav på antagningspoäng till läkarprogrammen. Vi ser också att det är färre som ansöker om studiestöd för medicinstudier i annat land, vilket indikerar ett minskat antal svenska studenter som utbildar sig till läkare i andra länder. Det kan förstås finnas flera orsaker till dessa båda saker, men de är ändå ett tecken på en minskad popularitet.

Jag hör också ofta läkare säga att de inte vill att deras barn ska bli läkare. Jag tror inte att det har varit så tidigare. En undersökning år 2006 visade att drygt 84 procent av läkarna var nöjda med sitt yrkesval. I Läkarförbundets arbetsmiljörapport 2022 var det dock 21 procent som helt ville lämna yrket. I en ny undersökning 2024 hade siffran ökat till 24 procent. Vi ser också att en ökande andel yngre läkare vill byta yrke. I samma rapport hade 26 procent av AT-läkarna och 34 procent av ST-läkarna funderat på att byta yrke.

Vad är det då som gör att attraktionskraften verkar sjunka? I förbundets arbetsmiljöenkät var frågan kopplad till arbetsbelastningen, vilket tyder på att den är en stor orsak. I Sylfs undersökningar är det arbetsmiljön och lönerna som är de främsta orsakerna. Läkarna har en tuff arbetsmiljö med stort ansvar för liv och hälsa, samtidigt som deras löner de senaste tio åren inte har stigit i samma takt som den övriga arbetsmarknaden. Lönerna för yngre läkare har haft en ännu lägre utvecklingstakt. För att läkaryrket inte ska fortsatta att tappa i attraktionskraft måste både arbetsmiljön och lönerna förbättras. Varför skulle unga välja ett yrke med hög arbetsbelastning och en lön som sjunker jämfört med andra yrken?

För att komma till rätta med den sjunkande attraktionskraften måste både arbetsmiljön och löneläget förbättras. Regionerna är de absolut största arbetsgivarna för läkare. För att vi i framtiden ska fortsätta ha duktiga och kompetenta läkare måste regionerna förstå att de måste bli mer attraktiva arbetsgivare. De kan inte fortsätta att försämra arbetsmiljön med en ökad arbetsbelastning. Läkare måste få vara med och påverka sin arbetssituation och inte åsidosättas i arbetet med vårdens utveckling. Lönerna vid nyanställning av både underläkare och specialister måste följa med löneutvecklingen på den övriga arbetsmarknaden. Arbetsgivarna måste också sluta leta kortsiktiga lösningar och besparingar och börja tänka långsiktigt.

Läkaryrket är egentligen ett fantastiskt yrke, och jag tror att de flesta som nu vill lämna yrket inte skulle vilja det om de ansåg att arbetsmiljön var bra och lönen skälig. För att unga ska vilja bli läkare i framtiden måste regionerna bli en attraktiv arbetsgivare som visar uppskattning och lyssnar på sina medarbetare!