Det var förra veckan som regiondirektören Johan von Knorring tog ett beslut om att personalkostnaderna i Region Uppsala måste minska med 700 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara omkring 700 årsarbetare. Liknande beslut togs förra året, men nu sker alltså ett omtag. På Akademiska sjukhuset ska drygt 600 tjänster sparas in, uppger Marianne van Rooijen för Läkartidningen efter ett möte med sjukhusledningen där sparåtgärder diskuterades.
– Sjukhusledningen har i dag samlat ihop förslag från områdescheferna som skulle kunna innebära en reduktion av 100 medarbetare. Cheferna har nu fått i uppdrag att diskutera detta med verksamhetscheferna och återkoppla för att se hur man skulle kunna ro detta i hamn, säger Marianne van Rooijen.
Vilka personalkategorier berörs?
– Alla kategorier. Det kan vara administrativ personal, vårdpersonal; både sjuksköterskor och läkare, ingenjörer och andra.
Enligt regiondirektörens beslut ska personalminskningarna främst ske genom naturliga avgångar, och om det ändå behövs personal ska intern rekrytering prioriteras. Marianne van Rooijen uppger att det inte handlar om något formellt anställningsstopp, även om det är »ganska restriktivt«. Tydligt är dock att fler åtgärder krävs än bara naturliga avgångar, och därför har ledningen börjat med att undersöka vilka 100 tjänster som det är möjligt att dra in på i ett första stadium. Nära till hands är att se över administrationen.
– Vi tittar på hur man kan samordna administrationen för att göra den starkare och mer effektiv inom varje verksamhetsområde.
På gång är också taligenkänningsverktyg i hela Region Uppsala. Planen är att det ska införas under 2025 och 2026, och Marianne van Rooijen hoppas att det kan effektivisera administrationen.
Upplands allmänna läkarförenings ordförande Anna-Karin Agvald är skeptisk till verktyget – och till sjukhusledningens tidigare arbete med besparingar.
– För oss läkare minskar inte administrationen med taligenkänning, den ökar eftersom vi då ska göra allt själva. Det lämpar sig bara för korta diktat.
Och när det kommer till besparingarna säger hon följande:
– De har aviserat om det här även förra året, men det har tydligen inte haft någon större effekt eftersom de inte velat lägga ordentliga varsel och skära i saker. Det har lett till att det inte blivit någon riktig strategi, säger Anna-Karin Agvald, som själv jobbar inom primärvården, som inte är lika hårt ansatt av sparbeting.
Enligt regiondirektörens beslut ska alltså personalminskningarna främst ske genom naturliga avgångar och intern rekrytering prioriteras. Anna-Karin Agvald upplever att planen har varit väldigt slumpartad, vilket påverkat personalen negativt.
– Det har varit väldigt ryckigt. Någon blir sjuk och ersätts inte, eller så går någon i pension, och så blir det samma där. Samtidigt ska personalen på vårdgolvet ta emot lika många patienter. Våra medlemmar upplever stor etisk stress. Enligt vittnesmål från mina kollegor förväntas man bara lösa situationen när någon är borta – man jobbar dubbelt så hårt.
Vad tycker du om det ledningen nu har diskuterat, med 100 minskade tjänster inledningsvis?
– Det är oroväckande att de funderar på att ta bort vårdpersonal, eftersom vi ser att personalen sliter oerhört hårt. Jag kan inte se att någon är överflödig. Men visst låter det som om de har något slags strategi nu, till skillnad från förut, säger hon.
Av regiondirektörens beslut framgår också att konsekvenserna kan bli sämre arbetsmiljö och att begränsade möjligheter till kompetensutveckling minskar Region Uppsalas attraktivitet som arbetsplats. Det är något som oroar Anna-Karin Agvald.
– Om det inte finns tillräckligt många läkare på en avdelning kanske inte övrig personal vill jobba där heller. Psykiatrin har inte fått tillräckligt med ansökningar, till exempel, säger hon.
Marianne van Rooijen är medveten om att det här med naturliga avgångar kan upplevas som väldigt slumpmässigt.
– Det blir lite så, därför måste vi också ta ett större grepp och se över vad vi gör när någon går i pension eller slutar av annan anledning. Måste tjänsten tillsättas, eller kan man förskjuta arbetsuppgifter till någon annan avdelning eller personalkategori? frågar hon sig.
Vad tänker du om läkarföreningens oro för sämre arbetsmiljö och begränsade möjligheter till kompetensutveckling?
– Vi kan inte låta färre människor göra samma saker som tidigare, så därför gäller det att plocka bort saker och hitta nya arbetssätt. När det kommer till fortbildning för läkare är det en jätteviktig fråga som diskuteras. Vi kommer att titta mer på de här utbildningarna man åker i väg på, om det är rätt personer som åker, rätt antal och rätt kostnadsställe. Handlar det om forskning ska kostnadsställen för forskning användas och inte medel avsatta för vård, säger sjukhusdirektören Marianne van Rooijen.
I regiondirektörens beslut framgår att regionen har ett underskott på 1,4 miljarder kronor. Förutom att personalkostnaderna ska minska på olika sätt ska regionen också dra in på kostnader för tjänsteresor, möten och konferenser samt externa konsulter.
(uppdaterad 2025-03-27)
