Empatin i sjukvården ska tränas med nytt verktyg

– Det var rätt förskräckligt, säger Eva Kristensen, patientvägledare på Sös avdelning för kvalitet och -patientsäkerhet.

Hon minns hur det var 2021, mitt under pandemin, när hon var ny på tjänsten som patientvägledare.

– Patienter klagade på att personalen hade ett oempatiskt förhållningssätt. De kände sig inte lyssnade på, inte heller delaktiga i sin vård och behandling, fortsätter hon.

Så fick hon veta att Södersjukhusets innovationsavdelning höll på att ta fram bemötandeverktyg på sjukhusets neonatalvårdsavdelning. 

– Eva [Kristensen] tyckte att idén var fantastisk. Hon såg till att vi fick presentera den för Sös ledningsgrupp. Sedan blev det ett övergripande projekt på sjukhuset, säger Pomme van Hoof, projektledare på Södersjukhusets innovationsavdelning.

De följande åren – 2022 och 2023 – arbetade Pomme van Hoof tillsammans med formgivaren Clara Chague med att utveckla konceptet. Vårdpersonal på Sös fick också testa spelet och komma med synpunkter. 

»Empatigymmet« bygger på patientberättelser och forskning som visar på vikten av klinisk empati i sjukvården: att förstå en patients situation, perspektiv och känslor och att kommunicera den förståelsen samt att agera på den på ett hjälpsamt sätt.

– Vi läste till exempel böcker av forskaren Helen Riess, säger Pomme van Hoof.

Helen Riess är forskare i psykiatri vid Harvard Medical School och psykiater på Massachusetts General Hospital i USA. Hon har skrivit boken »The empathy effect«, som beskriver hur empati går att träna upp.

Forskning visar också att patienters upplevelse av vården förbättras när de möter empati och respekt. Då utvecklar de större förtroende för vårdgivare, följer medicinska rekommendationer mer noggrant och uppnår bättre hälsoresultat. 

Vårdpersonalen gynnas också av att praktisera empati. Studier bland läkare visar att ökad empati i patientmöten leder till större arbetstillfredsställelse och minskad utbrändhet. Det skriver Region Stockholm om Empatigymmet på sin webbplats om regionens hållbarhetsarbete.

I mars 2024 lanserades de fyra första delarna av Empatigymmet för vårdpersonal på sjukhus i Region Stockholm. I november kom ytterligare fyra träningspass.

– Spelen är väldigt olika. »Kom i gång-passet« är bra att börja med på en planeringsdag, då alla är med och kan få en introduktion, säger Pomme van Hoof.

Träningspassen kombinerar teori och praktiska övningar och är anpassade till sjukvårdens tajta scheman. De rekommenderas oftast för 3–5 deltagare och tar omkring 30–40 minuter att spela. 

– Spelet ska vara något roligt, som är lätt att ta fram och inte behöver ta så mycket tid. Det ska vara något som kan spelas regelbundet, inte en insats som vårdpersonalen gör en gång om året och sedan glömmer, säger Pomme van Hoof.

Empatigymmet är tänkt att fysiskt samla olika vårdprofessioner för att lära av varandra.

– I första hand är spelet till för att förbättra patientbemötandet, men är också  ett verktyg för att förbättra arbetsmiljön och samarbetet i personalgruppen. I spelet vågar deltagarna kanske öppna upp och reflektera kring svåra saker tillsammans, säger Pomme van Hoof.

Teamet från Sös presenterade Empatigymmet vid ett seminarium under Region Stockholms patientsäkerhetsdag på Stockholm Waterfront i mars 2024. Efter det växte intresset för spelet. 

I oktober utsågs Empatigymmet till årets innovation i Region Stockholm. Spelet är skapat med stöd av Region Stockholms innovationsfond.

– Då fick vi ännu mer uppmärksamhet. Det kom förfrågningar från hela Sverige. Jag har till och med skickat spelet till de svensktalande delarna av Finland, säger Pomme van Hoof.

I dag finns Empatigymmet att låna på sjukhusbibliotek i åtta svenska regioner. På Sös ska över tusen medarbetare ha spelat. Intresset har även börjat ta fart på Karolinska universitetssjukhuset, enligt Sös innovationsavdelning.

– På Sös-akuten har personal under en längre tid spelat empatigymmet varje fredag, säger Pomme van Hoof.

Men huruvida träningen haft någon positiv effekt har inte utvärderats.

– Vi har kontaktat forskare på Karolinska institutet och frågat om vi skulle kunna forska på det. Men det är ganska svårt att mäta. Hur ska vi kunna slå fast vilka förändringar som beror på Empatigymmet? Det finns ju så många andra faktorer, säger Pomme van Hoof.

Patientvägledaren Eva Kristensen märker dock att något hänt.

– Jag tycker mig se en liten skiftning i de patientärenden som kommer nu. På sista tiden har jag inte läst att patienter tycker att personalen är oempatisk, säger hon.

Läs även:
Rollspel ska öka förståelsen för allas olika förutsättningar