Ny rekommendation ska vässa diagnoser där AI använts

Utvecklingen inom AI-stödd bilddiagnostik sker snabbt, och Läkarförbundets siffror tyder på att verktygen används av en hel del läkare. 

– Denna marknad exploderar nu med många nya produkter, och då måste man vara uppmärksam på hur de är utvärderade och även använda sig av de olika utvärderingsplattformar och verktyg som finns, säger Joachim Lundahl, överläkare inom medicinsk diagnostik vid Karolinska universitetssjukhuset och ledamot i MTP-rådet, som är regionernas råd för gemensamt införande av medicintekniska produkter.

Men det är en utmaning för regionerna att utvärdera AI-produkterna, menar MTP-rådet. Framför allt handlar det om kvalitetssäkring, vilket framgår av en ny rekommendation från rådet. 

MTP-rådets Joachim Lundahl anger två skäl till att det behövs särskilda rekommendationer för AI-bilddiagnostik. 

– Det är vår uppfattning att det saknas en del kunskap och förståelse om att det är medicintekniska produkter. 

Det är viktigt att de nya verktygen behandlas som andra produkter som används inom medicinsk diagnostik, till exempel laboratorieutrustning, poängterar han. 

– Rekommendationen påminner om vad det är för typ av produkter, och den visar också vilka möjligheter vi har för att ta fram valideringsverktyg. 

Rekommendationen tar upp hur den kliniska prestandan blir olika beroende på vilken typ av bildmaterial man använder AI:n på. Ett exempel är att en produkt kan vara utvecklad med träningsdata som inte är representativa för den patientgrupp som den är tänkt att användas för.  

– Ja, det kan till exempel vara skillnader i patientgruppens ålder eller vilken etnicitet patientgrupperna har, säger Joachim Lundahl. 

Det finns många leverantörer av radiologisk utrustning, och prestandan kan också påverkas av vilken teknik som används.  

Än finns inga färdiga valideringsplattformar för AI-bilddiagnostik. Men inom ramen för olika forsknings- och utvecklingsprojekt utvecklas flera sådana verktyg. Det handlar om bilddiagnostik för bröstcancer, stroke, patologi och prostatacancer. 

En utmaning är att samla tillräckligt med representativa patientdata, framhåller han. 

– Under 2025 kommer troligtvis någon av dessa valideringsplattformer att etableras för kliniskt bruk, säger han. 

Vad kan hända om man tar lätt på denna fråga och inte ser dessa AI-produkter som medicintekniska produkter som måste valideras? 

– Risken är då att användaren inte uppmärksammar att den kliniska prestandan blir sämre än vad som sagts av leverantören, och att den dessutom förändras med tiden. 

Leverantören kanske säger att AI-modellen ska upptäcka 97 av 100 cancerfall, men detta kan bygga på andra förutsättningar än den egna kliniska miljön, förklarar han. 

– Med lite annan teknisk utrustning och lite andra patientgrupper kanske känsligheten blir 84 procent. När man efter fem år har bytt en del utrustning och fått andra patientgrupper kanske känsligheten förändrats ännu mer. 

MTP-rådet uppmanar regionerna att använda de nya rekommendationerna parallellt med Läkemedelsverkets vägledning från 2023, som också den riktade in sig på användningen av AI i svensk sjukvård. 

Läs mer:
Många läkare använder AI i jobbet – men förbundet varnar för risker 
Så kan AI valideras för klinisk implementering