Det var 2023 som Västra Götalandsregionen påbörjade införandet av ett nytt program för taligenkänning i de regiondrivna hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Införandet var en del i processen mot det nya vårdinformationsprogrammet, Millennium, som skulle »go live« i delar av regionen i november 2024.

Hanna Kataoka. Foto: Emma Wallskog

Men programmet, Dragon Medical One, har inte gjort succé bland läkarna. När läkarföreningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i slutet av förra året gjorde en enkätundersökning om hur medlemmarna tyckte att programmet fungerade framkom hård kritik. Exempel på vittnesmål var att ord tappas bort, byts ut eller blir fel. Exempel som nämndes var att »bronksegment 6« blev utskrivet som »Bengt vill ha sex« och »circumflexa« blev »cirkustält«.

Och situationen har inte förbättrats sedan dess, säger Hanna Kataoka, ordförande för Västra Götalands läkarförenings (VGLF) sektion på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Det tar mer tid, det blir otroligt mycket fel och det skapar stress. I vissa fall är det direkt patientfarligt när viktiga ord blir fel, säger hon och tillägger att det också finns enheter där taligenkänning fungerar bra.

– Särskilt när det rör delar av administrationen.

Samma bild ger Jenny Larsson Fridén, vice ordförande för VGLF:s sektion i NU-sjukvården. Här handlar den fackliga kritiken även om hur införandet av programmet gick till.

– Vi anser att det var ett ogenomtänkt införande. Vi fick inte utbildning, och man såg inte till att de olika klinikerna i förväg kunde arbeta in ord som är vanliga i deras verksamheter. Det är till exempel väldigt olika ord som används inom psykiatrin och ortopedin.

Jenny Larsson-Fridén. Foto: Markus Andersson/VGLF

Emelie Hultberg, ordförande för Västra Götalands läkarförening, instämmer i att det finns läkare och verksamheter i regionen som tycker att taligenkänning fungerar bra, men att det också finns en omfattande kritik.

– De problem som jag uppfattar är att systemet är för dåligt. Det hör fel och skriver fel. Man får gå in manuellt och ändra felaktigheter, men det är lätt att man missar saker eftersom man ju vet vad det borde stå. Det ger också en sämre kvalitet på anteckningarna.

VGR:s hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Karin Looström Muth säger att hon är medveten om att det finns kritik mot taligenkänningsprogrammet.

– Vi har påbörjat en analys av vad det är som inte funkar och hur tekniken kan användas på ett bra sätt framåt. Vi gör bland annat djupintervjuer för att analysera de bekymmer som finns. Planen är att rapport från det arbetet och åtgärdsförslag ska vara klart före sommaren.

Hon säger att en del av problemet ligger i att programmet var tänkt att användas tillsammans med Millennium, som är förberett för taligenkänning, vilket inte de journalsystem som i dag används i regionen är.

–  Men vi vet också att det inte är det enda problemet, det finns också andra områden runt funktionalitet och arbetssätt som inte fungerar optimalt och det är runt detta vi nu håller på och analyserar för att kunna titta på möjliga åtgärder, säger Karin Looström Muth.

Karin Looström Muth. Foto: VGR

Men oavsett vad analysen landar i har regionen ett avtal med leverantören för taligenkänningsprogrammet – som gäller i tio år från 2022, vilket först uppmärksammades av bloggen Dynamisk IKT. Uppgifterna bekräftas av Karin Jacobsson, funktionsledare på regionens koncernstab för digitalisering, som var projektägare under införandet av Dragon Medical One.

– Avtalet var en del i upphandlingen av Millennium, där taligenkänningen levereras av en underleverantör till Oracle.

Så det går inte att säga upp avtalet före 2032?

– Det går att säga upp avtalet, men det är förenat med en kostnad, som inte är så mycket lägre än vad vi skulle faktureras för perioden, säger Karin Jacobsson.

Regionens kostnad för taligenkänningen ligger på runt 5,3 miljoner kronor per kvartal, berättar hon.

– Så ser det ut just nu. Det är indexerat, så det tickar upp. Det sista kvartalet vi är bundna, tredje kvartalet 2032, beräknas kostnaden vara drygt 6,5 miljoner kronor, säger Karin Jacobsson.

En liten del av kostnaden får VGR in från privata vårdgivare i regionen som erbjuds att köpa in användarlicenser för programmet från regionen, men det handlar bara om om runt 1 000 kronor per år och användare, säger Karin Jacobsson.

– Det är en ganska liten kostnad i sammanhanget.

Karin Looström Muth säger att det i nuläget är för tidigt att säga något om hur man ska gå vidare med taligenkänning i VGR.

– Det finns områden där det fungerar väl, och där ser vi inga skäl att inte fortsätta, men vi behöver också invänta analysen av problemområden och möjliga åtgärder. När det gäller hur det kommer att se ut i framtida vårdinformationssystem behöver utredningen som görs kopplat till pausen av Program Millennium inväntas.

Tycker du att det är problematiskt att ni förbundit er att betala under en så lång period för ett verktyg som är så kritiserat?

– Det är klart att det är bekymmersamt när ett verktyg vi investerat i inte fungerar optimalt överallt. Avtalet tecknades 2022, och det förhåller vi oss till. Realtidsdokumentation är viktigt för patientsäkerheten, men tekniken måste fungera – därför gör vi nu en grundlig analys och kommer att vidta åtgärder där det behövs.

Emelie Hultberg. Foto: Läkarförbundet

Hanna Kataoka tycker att det är upprörande att regionen sitter i ett så långvarigt avtal.

– Väldigt. Och samtidigt är det en förklaring på varför man propsar på att det ska användas trots alla larmrapporter. Jag tycker att det är ytterligare ett symtom på den tystnadskultur som vi upplever att vi har i regionen. Det är fruktansvärt dåligt för vården.

Hanna Kataoka tycker att de cirka 20 miljoner kronor per år som regionen lägger på taligenkänningsprogrammet skulle gå att använda på bättre sätt.

– Det skulle räcka till att anställa ett antal läkare och sjuksköterskor. I stället betalar vi för att få risker i patientsäkerheten och försämrad arbetsmiljö för läkarna. Vi är inte emot taligenkänning om det är ett system som fungerar.

Även Emelie Hultberg, ordförande för VGLF, tycker att kostnaden kan vara befogad om programmet stöttar verksamheten.

– Om man skulle kunna få funktion i det i alla fall.

Läs mer:
Läkare på SU kritiska mot VGR:s taligenkänning: »Inte jättebra«