Erik Lindgren Bogdanoff konstaterar att det just nu är ett osäkert läge för många forskare. Många vet inte om de kommer att få anslag som de har sökt – eller om de snart kommer att stå utan finansiering. Redan nu har National Institutes of Health (NIH) dragit in forskningsmedel motsvarande 2 miljarder dollar, vilket har satt stopp för ett stort antal projekt i såväl USA som globalt.
Nu har Trump-administrationen dessutom dragit in 2 miljarder dollar i finansiering till Harvard, efter att universitetet vägrat gå med på administrationens krav på att slopa DEI-program för mångfald, rättvisa och inkludering.
Det har i sin tur fått universitetet att stämma administrationen.
– Det pratas ju mycket om allt det här. Framtiden är oviss för många kollegor. Många tittar på alternativa finansieringsvägar och söker sig i större utsträckning till privata finansiärer, som läkemedelsindustrin, fonder och stiftelser, säger Erik Lindgren Bogdanoff, som sedan i somras är tjänstledig från jobbet som ST-läkare i neurologi i Göteborg för att göra postdok i USA.
Nu forskar han inom området hjärnhälsa och stroke på Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital i Boston, med finansiering från Vetenskapsrådet och Hjärt–lungfonden.
Han tror att effekterna av det politiska maktskiftet i USA kommer att bli ännu tydligare i höst.
– Just nu har många ändå kvar finansiering sedan tidigare för sina projekt.
En annan konsekvens av det nya politiska läget är att det blivit svårare för internationella forskare att få visum till USA. Det finns också exempel på att redan beviljade visum dragits tillbaka.
– Rädslan för att inte bli insläppt i landet igen efter utlandsvistelse har lett till att kollegor ställer in sina internationella resor till konferenser.
Eftersom Erik Lindgren Bogdanoff har trygg finansiering från Sverige så känner han sig inte orolig för egen del.
– Men det är klart att man ändå påverkas av en väldigt turbulent situation och funderar över hur det ska gå med forskargruppen här och forskning i USA.
Han tvivlar dock inte på att USA kommer att fortsätta att vara en väldigt stor och betydande forskningspunkt.
– Om man har mindre finansiering så blir det förstås mindre möjligheter till att bedriva forskning. Men forskarna i USA är ju samma personer. De är driftiga och kompetenta på sina områden, så de kommer att fortsätta att hitta vägar för att bedriva sin forskning även framåt.
Han tycker inte heller att svenska läkare som vill forska i USA under en period ska låta sig avskräckas av den turbulens som råder just nu.
– Jag tycker att man ska fullfölja sina planer. Det är väldigt lärorikt att komma till en ny forskargrupp och ett nytt land.
Läs även:
USA:s nedskärningar slår mot svenska forskare
Ny amerikansk policy tvingar KI-forskare att lägga projekt på is
Svenska forskare: Ta höjd för en stängning av Pubmed
2 000 forskare i nödrop: USA:s forskning håller på att utplånas
