Så vill Vårdansvarskommittén förändra vården

Ett förstatligande av sjukvården har länge varit en av Kristdemokraternas käpphästar. När regeringen formerades efter valet 2022 lyckades partiet få inskrivet i Tidöavtalet att frågan skulle utredas. Sedan hösten därpå har en parlamentariskt sammansatt kommitté, ledd av Jean-Luc af Geijerstam, filat på förslag på hur ett delvis eller helt förstatligande av sjukvården skulle kunna se ut, samt vilka för- och nackdelar det skulle innebära.

Men arbetet har inte löpt helt smärtfritt. I början av året larmade flera kristdemokratiska regionpolitiker om att det verkade som om övriga parter i kommittén försökte motarbeta direktivet att utreda olika typer av ökad statlig styrning. Politikerna hade helt enkelt låst sig vid samma motstånd som de haft sedan tidigare, menade kritikerna.

Efter drygt ett och ett halvt års arbete har nu kommittén sammanställt sina förslag – och något helt förstatligande är inte på tapeten. Av alla riksdagspartier var det bara Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ville se ett helt förstatligande, medan övriga sex partier anser att det saknas underlag för att ett statligt huvudmannaskap skulle förbättra vården. Kommittén avråder även från ett delvis statligt huvudmannaskap, eftersom det i praktiken skulle innebära komplexa gränsdragningar gentemot andra delar av vården som regionerna fortsatt är huvudmän för. I stället för att ha två kockar, regionerna och kommunerna, skulle man med ett delvis statligt huvudmannaskap få tre.

Däremot bedömer kommittén att staten bör ta ett utökat ansvar för ett antal områden, såsom kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård och luftburen ambulanssjukvård samt luftburna sjuktransporter.

– De här sex områdena som vi pekar ut innebär betydande förändringar, som visserligen inte ändrar förvaltningsmodellen i grunden, men som ger staten en helt ny roll. Att ha en enig riksdag som står bakom att gå i den riktningen tycker jag är en ganska avsevärd leverans, säger Jean-Luc af Geijerstam till Läkartidningen.

Du har tidigare sagt att den här utredningen är speciell eftersom ni har fått både ett problem och en lösning presenterade för er, och att ert jobb har varit att beskriva vägen fram till lösningen. Men nu gör ni ändå inte det?

– Nej. Men vi presenterar en gemensam syn på vilken riktning staten ska ta kopplat till sjukvården, och pekar på specifika delar av sjukvården där statens roll ska förändras väsentligt. Visst kan man säga att inget hände med förstatligandet av sjukvården, men jag ser det inte så.

Hur tror du att era förslag landar hos sjukvården?

– Det kommer fortfarande att finnas köer till akuten i morgon. Men jag hoppas att man ser att det finns en väldigt stark signal från nationell nivå om att vi vill mer än så.

Även den statliga styrningen behöver stärkas på flera sätt. I dagsläget är statens styrning splittrad, med en omfattande mängd olika styrsignaler, skriver kommittén i sitt slutbetänkande. Exempelvis anser kommittén att riktade statsbidrag enbart bör användas i undantagsfall och att den statliga styrningen »bör renodlas mot normering«. Regionerna måste få långsiktiga förutsättningar att planera, menar man. Dessutom lägger kommittén fram förslag om att staten ska vidta åtgärder för ökad regelefterlevnad hos regionerna och för att stärka patientens ställning.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) fick under pressträffen upprepade gånger frågan om huruvida utredningens förslag var ett misslyckande för partiet. Hon säger dock att hon välkomnar utredningens förslag och kallar det en positionsförflyttning i frågan.

– Som kristdemokrat hade jag förstås önskat att de hade sett värdet i ett statligt ansvar för hela sjukvården. Men jag är väldigt glad att Sverigedemokraterna tydligt ansluter sig till vår hållning och att de andra partierna förflyttar sig. Det ger hopp om framtiden.

Partiledaren Ebba Busch kallade senare till en egen pressträff om utredningen. Där upprepade hon partiets önskemål om att förstatliga vården – och kallade det för ett av partiets viktigaste vallöften även inför kommande val.

Rachel de Basso, regionstyrelsens ordförande i Region Jönköpings län, har representerat Socialdemokraterna i den parlamentariska kommittén. Hon har svårt att förstå att KD och SD fortfarande, utredningen till trots, förespråkar ett förstatligande. Med ett förstatligande skulle Sverige få en ny myndighet, flera gånger större än Polismyndigheten, och tjänstemannastyret skulle öka, menar hon.

– Det samlade underlaget och den samlade bedömningen är att det inte finns något stöd för att göra denna århundradets vårdreform, och då kan man lägga den åt sidan, säger Rachel de Basso.

Hennes kommittékollega Emilie Orring (M), regionråd i Region Uppsala, ser inte heller att det är något KD kan driva i regeringen, men påpekar att partiet naturligtvis kan driva frågan i övrigt om de vill.

– Vi har gjort det som stod i Tidö-överenskommelsen, nämligen att vi tillsatt en sådan här utredning, och vi har följt direktivet och levererat på det. Sedan har vi dragit olika slutsatser om ett förstatligande, säger Emilie Orring.

Hon blickar också framåt mot andra angränsande frågor.

– En sak jag tycker att vi måste fortsätta titta på är den ökande administrationen. Det har inte varit uppgiften i den här utredningen, men det är något vi behöver gå till botten med  – vad det är som driver ökad administration.

Läs också:
Kristdemokrater varnar för låst hållning i Vårdansvarskommittén
Intensiv fas börjar i arbetet som kan reformera sjukvården
Åtta av tio läkare i ny enkät positiva till ett förstatligande av sjukvården
Många vill se mer statlig styrning
De är experterna som ska vara bollplank i utredning om statlig vård
För och emot förstatligande i debatt: »Statlig vård ingen lösning på allt«
SKR markerar mot statlig sjukvård
Han ska hjälpa regeringen att ta ett fastare grepp om sjukvården
Regeringen vill ha parlamentarisk kommitté om förstatligad vård
Statlig styrning av vården – ingen självklar lösning enligt experterna
Förstatligande av vården ska utredas