»Vi måste agera – även när vi inte har alla svar«

På Ann Lindbergs skrivbord ligger ett rött antistresshjärta, ett sådant där som man ska klämma på för att lindra stress och spänningar. Men det beror inte på att hon är stressad. 

– Nej, jag fick det av en av våra direktörer första dagen jag kom hit, som ett slags »Välkommen«. Det var så fint, säger hon och klämmer lite på hjärtat.

Det råder dock ingen tvekan om att Ann Lindbergs första tid som generaldirektör på Läkemedelsverket har varit hektisk. Sedan hon tillträdde den 1 maj har hon haft ett fulltecknat schema för att sätta sig in i myndighetens verksamhet.

– Det är intensivt, men roligt. Väldigt roligt. Jag har träffat väldigt många nya människor. Jag har haft många möten med medarbetare internt, där jag fått information om sakernas natur och vårt arbetssätt. 

Kalendern har också rymt ett flertal utåtriktade aktiviteter. Hon har till exempel varit med på Swecares årsmöte, lyssnat in på möten med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och slutredovisningen av ett regeringsuppdrag kring att främja Swetrial, ett nationellt nätverk som ska underlätta kliniska prövningar.

Ann Lindberg kommer direkt från rollen som generaldirektör på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), en myndighet som även den är placerad i Uppsala. Hon har även varit statsepizootolog och lett flera projekt inom sjukdomsövervakning, både nationellt och internationellt, med fokus på förebyggande åtgärder och smittskydd i gränslandet mellan djur- och folkhälsa.

Det är alltså inte första gången hon toppar en myndighet. Däremot är det första gången som någon som inte är läkare – Ann Lindberg är epidemiolog och legitimerad veterinär – toppar Läkemedelsverket.

Hur kommer det att märkas?

– Läkemedelsverket greppar även över djurens förutsättningar. Men i och med att det är en mindre verksamhet för myndigheten så kanske man inte alltid ser alla synergier som går att dra mellan hur vi arbetar med läkemedel för djur och människor. Jag tror att jag kan berika Läkemedelsverket genom att lyfta de perspektiven.

Det nya jobbet innebär också ett byte från en beredskapsmyndighet till en annan. 

Som generaldirektör på SVA har Ann Lindberg varit med om skarpa lägen. I september 2023 påvisades afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Ann Lindberg var en nyckelperson i bekämpningen av utbrottet. Det blev en kamp mot klockan. 

Först i september 2024 kunde Sverige friförklaras från sjukdomen. Ann Lindberg tar med sig en grundläggande insikt: när man står inför en kris måste man agera – även när man inte har alla svar.

– En annan lärdom är hur avgörande kommunikation och samverkan är under en kris, säger hon.

Och det är inte bara i yrkeslivet Ann Lindberg har hanterat skarpa lägen. 2015 slog hon svenskt rekord i fallskärmshoppning, så kallad storformationssekvens, tillsammans med 59 andra samtidigt hoppande personer.

Du känns som en ganska orädd person?

– Ja, jag tror att jag är »oängslig«. Jag är samtidigt väldigt riskmedveten. Jag tycker om att ha problem och risker på bordet och jag uppmanar andra att tänka likadant. Det handlar både om att jag sätter stor tillit till medarbetarna och att jag tänker att vi tillsammans lär oss av våra misstag och tar oss framåt. Man behöver inte vara rädd för att göra fel. 

Under en presskonferens i slutet av april pekade Ann Lindberg på flera komplexa problem som Läkemedelsverket brottas med, däribland återkommande rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel och det konstanta hotet att antibiotika kan sluta att fungera, vilket skulle omintetgöra decennier av medicinska framsteg.

»Det alla de här komplexa utmaningarna har gemensamt är att de påverkar hälsan hos människa, hos djur och den miljö som vi delar. Det krävs ett samverkande, gränsöverskridande tankesätt för att tackla de utmaningarna«, sa hon då.

Nu utvecklar hon tankegångarna.

– Gränslandet mellan djur- och människohälsa har ju kommit allt mer i fokus. Ett exempel är arbetet med antibiotikaresistens, där det ända upp på högsta nivå är helt vedertaget att vi måste jobba över sektorsgränserna.

Pandemin har ytterligare satt fingret på behovet av samverkan.

– Det nya pandemifördraget slår ju också fast att det är just så här vi ska jobba, säger Ann Lindberg.

Hon ser att hon kan tillföra viktiga perspektiv till Läkemedelsverket, som är nyare som beredskapsmyndighet än vad SVA är.

– Beredskap kommer att bli viktigt framöver, säger hon och syftar på Läkemedelsverkets centrala roll i uppbyggnaden av det civila försvaret, särskilt när det gäller försörjningsfrågorna.

En av de mest kritiska aspekterna av beredskapen är att säkerställa en trygg och stabil läkemedelsförsörjning och att hantera de återkommande bristsituationerna.

– Det är ett område som finns i Läkemedelsverkets DNA. Vi har ansvar inom hela läkemedlens livscykel, men här har den förmågan ställts på sin spets, först med covid och sedan i och med hur omvärldsutvecklingen har sett ut. Det finns ju inga tendenser till att det här kommer att bli ett minskande problem, säger hon.

Läkemedelsverket inrättade en ny enhet för läkemedelstillgänglighet i slutet av 2023, för att ta grepp om frågan. Myndigheten har också fått flera regeringsuppdrag på området, vissa i samverkan med andra myndigheter. Det rör sig om allt från att ta fram en lägesbild till att skapa samverkansformer, kartlägga tillverkningsförutsättningar och arbeta med omsättningslager.

– Vi förväntar oss mer arbete i den fåran, säger Ann Lindberg.

En statlig utredning har föreslagit att Läkemedelsverket ska få rätt att tillfälligt begränsa förskrivningen av läkemedel i bristsituationer. Ann Lindberg ser det som ytterligare ett verktyg i verktygslådan – men bara i de mest extrema lägena.

– Den fria förskrivningsrätten är en grundprincip som gäller. Det här förslaget handlar mer om ett verktyg långt ut i ena änden, att använda vid hot mot liv och hälsa när alla andra verktyg har prövats, säger Ann Lindberg.

Tidigare har bristen på diabetesläkemedlet Ozempic (semaglutid) väckt stor uppmärksamhet. Läkemedelsverket har vid flera tillfällen vädjat till läkare om att inte förskriva Ozempic för överviktsbehandling, utan bara vid typ 2-diabetes. Skulle den nu föreslagna lösningen ha kunnat användas där?

– Jag kan inte bedöma om det här verktyget skulle behöva användas i den typen av situationer som vi hittills har haft, men det är tänkt att vara en sista utväg.

En annan central uppgift för Läkemedelsverket är att främja forskning och innovation. För några år sedan visade en utredning på en sviktande trend i Sverige när det gäller antalet kliniska prövningar. Här kommer Swetrial, som Läkemedelsverket i en rapport till regeringen föreslagit ska etableras vid myndigheten, att bli viktigt. 

– Vi behöver kraftsamla för att återigen göra Sverige till ett förstahandsval för kliniska prövningar. Swetrial syftar till att stötta hela systemet, säger Ann Lindberg.

Nyligen berättade Läkartidningen om hur två företag i läkemedelsbranschen försökt stoppa en prövarinitierad läkemedelsprövning med hjälp av domstol. Studien kunde till slut fortsätta, men forskarna bakom studien sa att de kommer att fundera noga innan de drar i gång en sådan studie igen.

Kommer fokus att ligga på företagsinitierade eller prövarinitierade studier i Swetrial?

– Jag tror att det återstår att se. Frågan har lyfts inom utredningen som viktig att beakta. Prioriteringarna kommer att göras inom Swetrial. Om vårt förslag går igenom kommer Swetrial att ha stöd av ett nationellt råd med representanter från berörda aktörer för detta.

En annan viktig fråga framöver blir Läkemedelsverkets finansiering, enligt Ann Lindberg.

I dag får myndigheten många regeringsuppdrag med tidsbegränsade pengar, vilket gör det svårt att arbeta långsiktigt. Ann Lindberg påpekar att Läkemedelsverkets kunskapsstödjande och innovationsfrämjande uppdrag har vuxit, inte minst med ökat fokus på det civila försvaret.

– Det vore bättre med finansiering via förvaltningsanslaget. 

Ett utmanande och växande område är medicintekniken. 

– Där finns ett stort behov av att stödja med kunskap. Där har vi mest fått finansiering från tidsbegränsade uppdrag. Med mer långsiktig finansiering skulle vi kunna göra mer.

Intresset för djur kom tidigt för Ann Lindberg. Hon växte upp på landet mellan Västerås och Eskilstuna och bestämde sig tidigt för att bli veterinär.

– Under veterinärutbildningen kom jag i kontakt med epidemiologin. Jag tycker att det är väldigt kul när man får använda statistik och matematik till att fånga de stora dragen och sambanden.

Efter utbildningen började hon jobba för dåvarande Svensk mjölk och var en av pionjärerna som såg till att Sverige blev fritt från bovint virusdiarrévirus hos nötkreatur, som en fjärdedel av Sveriges alla mjölkbesättningar var infekterade med 1992.

– Senare kan jag förstå vilket pionjärarbete det var, och hur modiga vi var som gav oss på det. 

Fallskärmshoppningen har hon numera lagt på hyllan, främst på grund av tidsbrist.

Hur tillfredsställer du ditt behov av adrenalinkickar nu?

– Jag har funderat på det där med adrenalinkickar, om det någonsin är det som jag har strävat efter eller om det var sammanhållningen som var allra viktigast för mig med hoppningen. Nu får jag nästan ut mest av att bara vara ute i naturen och gå med hunden. Ja, ganska lugna grejer.

Ann Lindberg är alltså den första generaldirektör för Läkemedelsverket som inte är läkare. Hittills har hon bara fått positiv respons.

– Jag känner mig välkomnad av de läkare som jag har haft möjlighet att prata med. Jag har en dotter som är läkare också. Hon gör ST i onkologi just nu. Hon tycker förstås att det är kul att mamma har blivit chef för Läkemedelsverket.

Den största potentiella utmaningen i samarbetet ser hon inte för egen del, utan snarare för Läkemedelsverket som helhet.

– Utmaningen för Läkemedelsverket är att finnas där och vara relevant för läkarkåren. Att lyssna in behoven. Och just det här att finnas där ute med vår kunskap och lägesförståelse och också få tillbaka kunskapen från läkarkåren när det gäller hur saker och ting faktiskt fungerar. Det gäller ju allt från medicinteknik till hur läkemedlen fungerar och följs upp, säger hon.

Läs också:
Veterinär tar över rodret på Läkemedelsverket 
Läkemedelsföretag försökte stoppa studie med cancerpatienter 
Läkemedelsförskrivning kan begränsas i bristsituationer 
Statligt finansierat kansli ska få fart på kliniska prövningar i Sverige
»För oss är pandemins puckel nu«