Målet handlar om en kvinnlig kirurg som slog larm om missförhållanden på en privatklinik i Mellansverige. Vid upprepade tillfällen skrev hon avvikelserapporter om bristande kompetens och kommunikationssvårigheter hos en narkosläkare som hon arbetade med, då hon ansåg att det kunde innebära patientsäkerhetsrisker. Hennes avvikelserapportering möttes dock med repressalier, hävdar Läkarförbundet, som har företrätt kvinnan i rätten. Hon plockades bort från operationsbordet och fick bara ta emot mottagningsbesök. Tingsrätten höll dock inte med om att kvinnan hade utsatts för repressalier på grund av sina visselblåsningar. Enligt domen från hösten 2023 hade kliniken lyckats visa att kirurgens omplacering haft helt andra orsaker än avvikelserapporteringen. Rätten ansåg inte heller att varje enskild rapportering om brister var tillräckligt allvarlig.
Därefter har ärendet gått vidare till högsta instans, Arbetsdomstolen, och på onsdagen kom avgörandet.
Arbetsdomstolen anser det inte styrkt att de avvikelser som rapporterats är sådana missförhållanden av allmänintresse som omfattas av visselblåsarlagens bestämmelser. Ett antal av de avvikelserapporter som kirurgen åberopat verkar, enligt Arbetsdomstolen, bero på samarbetsproblem mellan henne och kirurgen. »Rapportering med anledning av en konflikt mellan en rapporterande person och en annan arbetstagare på arbetsplatsen är vanligtvis inte av allmänintresse. Sådana arbetsmiljöproblem bör omhändertas på annat sätt«, skriver domstolen.
De eventuella försök som kliniken gjort att hindra rapporteringen omfattas alltså inte heller av lagen. Därmed står tingsrättens dom fast.
Två av ledamöterna i Arbetsdomstolen var dock skiljaktiga. De båda ledamöterna skriver i en bilaga till domen att de gör bedömningen att det finns ett starkt allmänintresse av kvaliteten på vården och hur patientsäkerheten på kliniken säkerställdes.
Kirurgen själv är besviken, frustrerad och extremt förvånad efter domen, säger hon till Läkartidningen. Hon tror att utfallet kommer att göra att andra drar sig för att visselblåsa om missförhållanden.
– Om någon annan hamnar i en liknande situation som jag gjorde finns det inget skydd. Domen signalerar att man ska ligga lågt och hålla käften, för man har ändå ingen chans, säger hon.
Formuleringen om att konflikter mellan två anställda inte är av allmänintresse utan bör lösas på andra sätt vänder hon sig också emot.
– Det är så många tankevurpor i domen. Arbetsmiljöproblemen mellan oss uppstod ju för att jag började visselblåsa.
Även Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är missnöjd med utfallet.
– Vi är givetvis mycket besvikna. Men vi anser ändå att det var ett viktigt mål att driva och vi kommer att fortsätta driva den här typen av ärenden. Som läkare ska man veta att man har förbundet bakom sig när man slår larm om patientsäkerhetsbrister inom vården, säger hon i ett uttalande.
Hon ser dock en ljusning i det faktum att två av ledamöterna gick på förbundets linje.
– Det visar att rättsläget inte är glasklart och att det finns goda skäl för oss att fortsätta driva den här typen av fall. För patientsäkerheten är det centralt att visselblåsare känner stöd – inte rädsla, säger Sofia Rydgren Stale.
Visselblåsarlagen, eller lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, har funnits sedan 2021, men målet med kirurgen är det första som tagits upp i högsta instans.
Läs också:
Arbetsdomstolen tar upp visselblåsardomen
Väljer att överklaga visselblåsardom
»Visselblåsarlagen nästan helt tandlös« efter första domen
Visselblåsarlagen prövad för första gången – läkare förlorade målet
Visselblåsarlagen prövas i rätten för första gången – läkares larm i fokus
