Sveriges nationella hälsodataregister, till exempel Cancerregistret, Läkemedelsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret, är viktiga både för medicinsk forskning och för att kunna utveckla hälso- och sjukvården.

För att forskare ska få tillgång till data krävs, förutom ansökan till Socialstyrelsen, även en separat etikprövning – en process som ofta tog 12–18 månader. Men det har inte fungerat bra. Långa väntetider har varit ett problem sedan åtminstone 2017, enligt Socialstyrelsen.

Åtgärder har satts in av myndigheten de senaste åren – bland annat har fler anställts, effektiviseringar gjorts och en e-tjänst för beställning av data införts – men det har inte räckt. Det har periodvis varit så många beställningar att det bildats kö.  

Socialstyrelsen förvaltar tretton statistiska register som regleras i olika lagar och förordningar, och alla innehåller känsliga sekretessbelagda uppgifter. Myndigheten tar emot cirka 400 beställningar per år från andra myndigheter, läkemedelsföretag och forskare. Komplexiteten har också ökat, enligt Socialstyrelsen, som även ansvarar för att samköra data från andra registerhållare som Statistikmyndigheten (SCB) och de nationella kvalitetsregistren.  

2023 anlitades en extern konsult för att analysera handläggningsprocessen och föreslå förbättringar, men i slutet av det året var det fortfarande långa kötider. Bara väntetiden för att ett ärende skulle tilldelas en handläggare var då nio månader. 2024 satte regeringen ner foten. I januari fick Socialstyrelsen i uppdrag att »ta fram och genomföra en åtgärdsplan för att både korta handläggningstiderna och öka kvaliteten på levererade hälsodata«. För det fick myndigheten 2 miljoner kronor och tid på sig till sommaren 2025.  

– Vi kan inte vara ett land som försvårar för forskare att göra sitt arbete, snarare tvärtom. Jag ser därför framför mig att detta är ett nödvändigt steg som kommer göra stor skillnad, uppgav utbildningsminister Mats Persson när Socialstyrelsen fick uppdraget förra året.  

Nu redovisar Socialstyrelsen vad som gjorts för att göra det enklare, snabbare och säkrare att få ut hälsodata. Socialstyrelsen har kartlagt nuvarande processer och identifierat flaskhalsar och därefter tagit fram en åtgärdsplan. Planen omfattar också bättre kommunikation med etikprövningsmyndigheter och söktjänster för enklare kunna förbereda ansökningar. 

Enligt Socialstyrelsen har åtgärderna lett till kortare handläggningstider. I dagsläget får en forskare beställda data inom i genomsnitt cirka 5 månader (två månaders väntan på att tilldelas handläggare plus tre månader handläggning). Kvaliteten på levererade data har också blivit bättre, enligt myndigheten. En ny rutin som hjälpt är exempelvis att handläggaren har ett digitalt möte med beställaren för att få en bättre förståelse av vad det är forskaren efterfrågar. Rör det sig om data från externa registerhållare är väntetiderna dock längre än fem månader.

Myndigheten uppger att målet nu är att fortsätta förkorta handläggningstiden från beställning till leverans till max tre månader. Om det finns behov av samkörning med andra register ska uppgifterna levereras max två veckor efter externa data kommit till Socialstyrelsen.