Studien är en populationsbaserad kohortstudie baserad på data om över 4,5 miljoner personer bosatta i Sverige år 2005, uppdelade i grupper om hög- och lågkvalificerad vårdpersonal samt andra hög- och lågkvalificerade yrkesgrupper.

Jämfört med personer som inte arbetar inom hälso- och sjukvården observerades en högre självmordsrisk i flera vårdyrken, framför allt bland dem som arbetar med patientvård. Till exempel hade sjuksköterskor 61 procent ökad risk för självmord jämfört med icke-vårdpersonal, medan läkare hade en 57 procent högre risk.

Bland läkarna stack vissa specialiteter ut: framför allt psykiatrer, men även allmänläkare och specialister inom kirurgi, anestesi och intensivvård. Detta har även konstaterats i tidigare studier.

– Tidigare studier har mestadels fokuserat på läkare och ofta jämfört dem med den allmänna befolkningen, vilket kan ha underskattat deras risk på grund av socioekonomiska skillnader. I denna studie jämfördes individer med liknande yrkesnivåer, vilket visade att läkare har en signifikant högre självmordsrisk, säger försteförfattaren Alicia Nevriana, postdoktor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Högst incidens för både självmord och självmordsförsök bland samtliga vårdyrken som studerades hade undersköterskor.

Läs även:
Läkares självmord sätter fokus på tuffa arbetsförhållanden i Norge
Suicidrisken för läkare har minskat
Nya rön: Psykisk ohälsa och självmordstankar vanligt bland läkarstudenter 

Sök hjälp om du har tankar på att ta ditt liv

Funderar du eller någon i din närhet på att ta sitt liv? Det finns hjälp att få. Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Ett sätt kan vara att ta kontakt med någon av följande organisationer:

Mind Självmordslinjen: prata via chatt eller på telefon 90101

Jourhavande medmänniska: prata via chatt eller på 08-702 16 80

Riksförbundet SPES (drivs av personer som har förlorat en närstående i självmord): 020-18 18 00

Jourhavande präst: Nås via 112