Herr August Tertius Salvén är Grönköpings husläkare och lierad med sjuksyster Märta, tillika hans hulda maka. Dessvärre är han ej disputerad, enär han menar sig vara allergisk mot råttor, vilket omöjliggjort nödiga djurförsök. Dock måste han krediteras för att ha upptäckt den nya farsoten »mobil konversatit«, som visar sig i att folk på stan talar för sig själva. Ansvarig för diagnosen är Ulf Schöldström, mångårig medarbetare i Läkarförbundet i slutet av 1900-talet och även chefredaktör för Grönköpings Veckoblad i flera år. Bladet har, trots tidens gång, fortfarande en trogen läsekrets som förstår att uppskatta tidlös ironi och humor.
Dr Salvén spelar inte bara kortspel med apotekare Clossmeyer utan samarbetar även med att utveckla nya läkemedel, såsom Versal comp.
Sedan allmänheten förköpt sig på D-vitamintabletter (utan dokumenterad effekt) har herrarna Salvén/Clossmeyer lanserat ett nytt multivitamintillskott. För stunden är ju A, B, C, D, E och K redan upptagna, men nu lanseras framsynt en multivitaminkapsel för att bland annat avhjälpa det välkända tillståndet »bokstavssjukdom«. Kapseln innehåller en blandning av vitaminerna F, G, H, I och J. Eftersom vitamin D tycks sakna effekt men ändå säljer väl menar Salvén och Clossmeyer att den nya vitaminkapseln kommer att ha minst lika god försäljningspotential. På förfrågan om innehållet hänvisar herrarna till företagssekretess. Om försäljningen motsvarar förväntningarna har apotekare Clossmeyer i laboratoriet förberett tillverkningen av ett L-M-N-vitamin. Det kommer att profileras efter sina versaler som ett led-/muskel-/nervstödjande vitamin. Det torde bara vara ett fåtal Grönköpingsbor som inte har några besvär från dessa tre organsystem, vilket garanterar en betydande framtida efterfrågan. Eftersom vitaminer definitionsmässigt är ofarliga anses några förberedande kliniska prövningar helt onödiga och enbart kostnadsdrivande, vilket – som dr Salvén klokt framhåller – ju i sista hand endast drabbar konsumenterna.
Att medelvikten stiger överallt, även i Grönköping, är välbekant. Dr Salvén presenterar därför en helt ny metod i dessa hbtq-tider: Den revolutionerande »färgdieten«. Ät dagligen minst ett livsmedel efter regnbågens alla färger! Denna metod ersätter såväl den trista kostcirkeln som den geometriskt glädjedödande kosttriangeln.
Rött innebär möjligheter för köttätare, där nästan allt blir tillåtet; samtidigt finns det en uppsjö av röda grönsaker. Orange leder tankarna till morot eller, som ordet också antyder, apelsiner. På den animala sidan finns lax i alla former. Gult inbjuder till majsfrossa, gulbetor, vaxbönor, kantareller med mera. Den gröna repertoaren medger ju nästan vad som helst från växtriket. Lite knepigare blir det med blå föda. Blåbär är ju trots allt en råvara som bara förekommer säsongsvis i färskt tillstånd, och säsongens råvaror är ju numera vad varje kock eftersträvar. Blåmögelost kan dock platsa i denna kategori. Violett är ju dessvärre en färg som mest förknippas med möglig och skämd mat, men även här finns lösningar med aubergine som värdig färgföreträdare.
Doktor Salvén noterar att dessa politiskt korrekta färger bara är sex, gentemot den ursprungliga regnbågens sju, men lägger i stället för indigo till färgen vit, vilket innebär ett vidöppet fält för allt från mejeriprodukter till de flesta sorters fisk.
Preliminära undersökningar vid Grönköpings sjukstuga har givit vid handen, att Grönköpingsbor med viktproblem varit synnerligen tilltalade av den nya dieten. Huruvida de som följt den dessutom har gått ned i vikt återstår att se, men samtliga tillfrågade bedyrar att maten var färgglad och välsmakande, vilket ändå är huvudsaken och bidrar till långsiktig följsamhet.
Eftersom fetmaepidemien även nått Grönköping (osäkert huruvida smittvägen gått via Hjo eller Skara) har dr Salvén nu låtit framställa betydligt bredare, kraftigare och armerade pinnstolar i väntrummet. Dessutom har ytterdörren till läkarmottagningen breddats. Doktorn vill också byta ut måttet på övervikt BMI (body mass index, kroppsmasseindex) mot ett vänligare »borde mätas inkännande«. För att mäta bukomfånget hos de drabbade har Salvén ersatt det måttband – som han tidigare lånat ur hustruns syskrin med ett elastiskt gummiband. Detta gör det möjligt att uppmäta praktiskt taget vilket bukomfång som helst, vilket gör de berörda patienterna välvilligt inställda till vården.
Alldenstund det försports att svenska »hajteck«-bolag lanserat apparater med vilka samtliga kroppsfunktioner sekundsnabbt kan registreras, sammanställas och dokumenteras meddelar doktor Salvén att en slik apparat sedan länge är under utveckling på sjukstugan. I samarbete med fabrikör C A Östberg har Salvén nämligen skapat en helt ny och unik apparat som fått arbetsnamnet »Kolla«. Apparaten åbringas lämplig handled medelst ett kardborreband samt ett litet plåster, varefter man omgående kan sända insamlad information antingen till innehavarens mobil, dator eller mot en mindre ersättning även till sjukstugans kraftfulla datoranläggning, där syster Märta sedan arkiverar inkomna kurvor.
Omgående får man erfara sin kroppstemperatur, veckans väderlek, pulsen, tarmens fyllnadsgrad samt beräknad tid till nästa toalettbesök, förestående risk för kariesangrepp samt pH i magsäcken, vilket direkt leder till ett menyförslag på en display avpassad efter saltsyrans matsmältande förmåga.
»Kolla« ger även besked om behovet av hörapparat genom den inbyggda delfunktionen »Vasa?«. Mot en obetydlig tilläggskostnad kan den förses med en utrustning (med arbetsnamnet »Sebra«), som registrerar synskärpan och därmed kan föreslå byte av läsglasögon. Inför förestående hjärtproblem med diverse onödiga extra slag varnar »Kolla« och beställer även automatiskt ambulans, som via förefintlig gps direkt lokaliserar den hjälpbehövande. Då »Kolla« dessutom är kopplad till en kroppsegen hjärtstartare kommer behovet av ambulans sannolikt att vara obetydligt, en nog så grannlaga funktion för att spara vårdutgifter.
Doktor Salvén menar att »Kolla« väsentligt kommer att avlasta vårdarbetet. Det man sparar av onödiga läkarbesök kommer dock i stället att i vanlig ordning innebära mindre patientnära och mera administrationsnära arbete, när informationen sedermera ska analyseras. Syster Märta genomgår därför en kurs i hanteringen av oregerliga datamängder.
Ovanstående exempel illustrerar att medicinsk kreativitet kan utvecklas icke bara på akademiska institutioner utan desslikes i sjukstugans vardag. Doktor Salvén är i sanning en beundransvärd kollega!
(uppdaterad 2025-08-04)
