Studien, som nyligen publicerades i Paediatric Anaesthesia, jämförde komplikationer och rekommendationer om hur nära inpå en operation som barn under 15 år kan inta klar vätska. De 31 sjukhus som deltog delades in efter tre olika rekommendationer för fasta: minst två timmar före operation, minst en timme före operation och så en grupp som tillät barnen att dricka klar vätska ända fram till att de rings ned till operation.
Till den sistnämnda gruppen hör Akademiska sjukhuset i Uppsala, och i praktiken innebär det att barnen kan dricka fram till en halvtimme före sövning.
Den linjen tillhör inte det vanliga. I studien ingick bara fyra sjukhus med samma rekommendation, och globalt sett är det tvåtimmarsregeln som är normen.
Enligt Peter Frykholm, överläkare inom barnanestesi och förstaförfattare till studien, är studien tillräckligt stor för att nu övertyga om denna liberalare hållning. Vid Akademiska sjukhuset har man tillåtit barn att dricka klar vätska fram till operation sedan 25 år.
– Under de första 15 åren gjorde vi det utan att ha gjort en formell utvärdering, men det kändes bra. 2015 publicerade vi en studie som visade att vi inte hade en högre risk för komplikationer.
De nuvarande europeiska riktlinjerna rekommenderar fasta i minst en timme, men Peter Frykholm hoppas att den gränsen ska sänkas ytterligare.
– Jag tror att de europeiska rekommendationerna kommer att ändras så att man ska fasta minst en halvtimme före operation. Man kan tycka att det låter som små skillnader, men grejen är den att det är svårt att säga när det är två timmar före operation. Tider ändras och operationer skjuts upp. Då blir det lätt att man säger att »du inte ska dricka något i dag«, för att inte ta risker. Det har man sett i många studier.
I praktiken leder det till att många fastar väldigt länge, och enligt Peter Frykholms erfarenhet kan det få stora konsekvenser, särskilt i varmare länder.
– När jag har arbetat som volontär i Afrika har jag sett många barn fara illa av att fasta alldeles för länge. Det är varmt, det kanske inte finns luftkonditionering, och man håller barnen fastande minst från midnatt. Flera barn har kommit till operationsavdelningen med tecken på uttalad dehydrering.
Enligt Peter Frykholm är det de amerikanska rekommendationerna om fasta i två timmar som de flesta länder globalt förhåller sig till.
– Det var amerikanerna som kom med de första riktlinjerna kring fasta som fick stor spridning, men jag hoppas att de snart tycker att det är dags att ändra sina riktlinjer.
Multicenterstudien är inte randomiserad och jämför bara komplikationer med sjukhusens rekommendationer, inte med när barnen de facto påbörjade sin fasta. Men enligt Peter Frykholm blir det svårt att skapa bättre evidens.
– Jag tror inte att man kommer så mycket längre. Det är jättesvårt att randomisera 300 000 barn att fasta på det ena eller andra viset. Det kommer nog inte att göras – bara den här studien krävde väldigt mycket jobb. Även om den inte når den högsta evidensgraden så tror jag att den räcker.
Peter Frykholm inväntar nu en debatt bland forskare kring de liberalare nivåerna. Kritiker har tidigare menat att det kan medföra onödiga risker och att man i stället borde arbeta med kommunikationen med barnen och deras föräldrar.
Akademiska sjukhuset sticker inte bara ut vad gäller klara vätskor, utan rekommenderar även vad man kallar en »lätt frukost«. För de minsta kan det handla om välling eller bröstmjölksersättning och för tonåringar yoghurt.
– Det är en pragmatisk lösning, men hellre skulle jag se en lösning som byggde på kalorimängd. Kunde vi exempelvis hitta en kalorimängd som till 99 procent elimineras från magsäcken inom 4 timmar, så kunde man genomföra en liknande studie om lättare fast föda.
