Det väckte stor uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt, när My Blohm och hennes forskarkollegor 2023 publicerade en studie i JAMA Surgery. Fynden pekade mot att kvinnliga kirurger hade färre komplikationer och något längre operationstider vid kolecystektomier.
Många har dock ifrågasatt resultaten. Det kanske vanligaste argumentet har varit att manliga kirurger har fler komplikationer vid sina ingrepp eftersom de helt enkelt opererar betydligt svårare patienter.
Många har också velat förklara fynden med att manliga kirurger har större operationsvolymer eller med att kvinnliga kirurger ofta ringer en manlig kollega när de får problem och att alla eventuella komplikationer då registreras på den manliga kollegan.
– Efter att ha hört de här argumenten väldigt många gånger bestämde vi oss för att göra en uppföljande studie där vi systematiskt undersöker om det finns någon vetenskaplig tyngd bakom dem, säger My Blohm, som är kirurg på Mora lasarett och forskare på Centrum för klinisk forskning Dalarna och Karolinska institutet.
Den nya studien, som ännu inte publicerats, är en populationsbaserad kohortstudie som bygger på data från det svenska gallkirurgiregistret Gallriks.
Totalt ingår mer än 150 000 kolecystektomier som totalt 2 555 kirurger utfört mellan år 2007 och 2019.
För att vetenskapligt kunna bemöta den tidigare kritiken justerade forskarna för just de faktorer som ofta lyfts fram som alternativa förklaringar. De tog hänsyn till kirurgernas operationsvolym och erfarenhet, och i en särskild delanalys även till patienternas samsjuklighet för att väga in operationens svårighetsgrad.
Enligt resultaten, som alltså är preliminära, hade kvinnliga kirurger genomgående lägre risk för komplikationer, oavsett erfarenhet och operationernas svårighetsgrad.
Mer specifikt sågs en relativ riskökning på 28 procent för kirurgiska komplikationer hos manliga kirurger. För gallgångsskador, som förutom dödsfall är den mest fruktade komplikationen vid gallblåseoperationer, var den relativa riskökningen 63 procent.
Totalt förekom kirurgiska komplikationer vid drygt 3 procent av de kvinnliga kirurgernas ingrepp och vid drygt 4 procent av de manliga kirurgernas ingrepp.
– Jag är förvånad över att det ändå verkar vara så pass tydliga skillnader, säger My Blohm och fortsätter:
– Våra preliminära data tyder på att kvinnliga kirurger har bättre resultat oberoende av volymkategori. Även när vi jämför de mest erfarna manliga kirurgerna med de mest erfarna kvinnliga, ser vi fortfarande en fördel för kvinnorna i materialet.
Hon och de andra forskarna fann inte heller något stöd för argumentet att manliga kirurger opererar svårare fall.
– Efter vår förra studie sa många att män har fler komplikationer eftersom de opererar mycket svårare patienter. Men här ser vi att det inte stämmer. Det finns helt enkelt inget i våra data, eller i den internationella litteraturen, som talar för att män skulle operera svårare patienter, säger My Blohm.
Studiens resultat talar också emot idén om att manliga kirurger får ta över när en kvinnlig kollega stöter på problem. När forskarna analyserade teamsammansättningen såg de att konstellationen med en manlig operatör och en manlig assistent var förknippad med de minst fördelaktiga resultaten.
– Det talar ju emot argumentet att »kvinnor ringer en manlig kirurg som får hjälpa till«. Då hade vi nog inte sett det här mönstret. De mest fördelaktiga resultaten sågs i team med kvinnliga kirurger.
Ett annat fynd var att det gick bäst för kvinnliga patienter som opererades av en kvinnlig kirurg.
– Det finns mycket forskning som pekat mot att kvinnliga patienter har sämre resultat med manlig kirurg.
När det gäller gallgångsskador var skillnaden mellan könen tydligast hos de minst erfarna. För manliga kirurger med mindre än tre års erfarenhet sågs en relativ riskökning på 77 procent.
– Detta skulle kunna understryka vikten av tydlig handledning och extra stöd tidigt under ST-utbildningen. Det är då man formar sin kirurgiska karriär, säger My Blohm.
En förklaring till resultaten skulle kunna vara olikheter i beslutsfattande och risktagande.
– Om man ser på risktagande generellt, som i trafiken, är det oftare män som är inblandade i olyckor. Män tidigt i karriären kanske tror att de kan mer än de gör och behöver bromsas, medan kvinnor oftare behöver »pushas« och uppmuntras att våga.
Hon tillägger:
– Jag tror inte det handlar om att vara man eller kvinna i sig, utan om att vissa fördelaktiga beteenden kanske är vanligare hos kvinnor. Det kan handla om att vara mer samvetsgrann, försiktig och noggrann, att man tittar en extra gång eller ber om hjälp tidigare. Det kan också förklara de där extra minuterna som en operation tar när kvinnliga kirurger opererar.
My Blohm betonar att syftet inte är att peka ut ett kön som bättre, utan att starta en konstruktiv diskussion om hur kirurgin kan bli säkrare för alla.
– Min förhoppning är att det ska bli mindre fokus på »Så här är det inte« och en större nyfikenhet på »Varför är det så, då?«. Då kan vi få ett samtal om vad både manliga och kvinnliga kirurger kan göra bättre, med fokus på kirurgisk säkerhet på individnivå, säger hon.
Nästa steg är just att försöka förstå mekanismerna bakom skillnaderna som den nu aktuella studien pekar på.
– Vi vill göra en studie där vi kan koppla resultat till beslutsfattande, risktagande och personlighet. Vad är det som de här toppkirurgerna gör, vilka egenskaper har de som gör att de skiljer sig från andra?
Läs också:
Kvinnliga kirurger jobbade långsammare – men lyckades bättre
