Magnus Gisslén har varit hård i sin kritik av Folkhälsomyndighetens ledning under veckan. I sitt inlägg på DN Debatt tog han bland annat upp hur Sverige skiljer sig från sina nordiska grannländer genom att det saknas läkarkompetens i ledningsgruppen.
Både den danska och norska myndigheten med ansvar för smittskydd har alltid haft läkare som ledare, och i de nuvarande ledningsgrupperna sitter tre läkare i vardera land. Den finska myndigheten leds av en mikrobiolog och har en läkare som är expert på infektionssjukdomar med i ledningsgruppen.
Tyra Grove Krause är läkare och professor i infektionsepidemiologi vid Köpenhamns universitet och sitter med i ledningsgruppen för danska Statens Serum Institut, där hon har ansvar för epidemiologisk infektionsberedskap. I Danmark är ansvaret för folkhälsa delat på flera myndigheter, och Statens Serum Institut har ansvar för att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar och medfödda sjukdomar.
Hon vill inte kommentera fallet Magnus Gisslén, men när hon reflekterar över sitt eget ansvar säger hon att hennes läkarbakgrund är viktig.
– Min medicinska bakgrund är extremt viktig för att förstå vår forskning, för att göra prioriteringar ur ett folkhälsoperspektiv och för att bestämma institutets strategiska riktning. Vi är beroende av nära samarbeten med sjukhusen och forskare, och där är min bakgrund i medicin och forskning en stark tillgång, säger hon.
Hon säger att ledningsgruppen behöver många olika kompetenser – hon har även en utbildning i offentlig förvaltning – men när det gäller vissa aspekter så skulle det ha blivit svårt utan läkare i ledarskapet.
– Vi behöver andra kompetenser i ledningsgruppen, som ekonomi, juridik och statsvetenskap, definitivt. Vi har haft en ambition att stärka vår beredskap för infektionssjukdomar. Jag tror det arbetet skulle ha varit svårt utan medicinsk kompetens och forskarkompetens både i ledningsgruppen och på avdelningarna, säger Tyra Grove Krause.
På frågan om hon ser risker med att inte ha en läkare på plats i ledningsgruppen vid en eventuell pandemi svarar hon att en stark medicinsk bakgrund i ledningen är med och stöder myndighetens legitimitet.
– Att övervakningen av infektionssjukdomar, forskning och vetenskapliga rekommendationer går hand i hand är avgörande för att ta fram rätt information i rätt tid vid hanteringen av epidemier. Institutets legitimitet bygger på vetenskap, och det stöds av en ledningsgrupp med en stark bakgrund i medicin och forskning. Utmaningar för en vetenskapligt styrd organisation kan uppstå i kontakten med den politiska nivån, särskilt när det gäller att behålla det vetenskapliga oberoendet i kristid, säger Tyra Grove Krause.
Preben Aavitsland är direktör för området smittskydd vid norska Folkhelseinsituttet (FHI). Han är läkare och sitter med i myndighetens ledningsgrupp. Han tror inte att hans position nödvändigtvis måste innehas av en läkare, skriver han till Läkartidningen, men då måste man omge sig av läkare i sin organisation.
»Smittskyddet är mångsidigt, det behövs olika expertiser. Jag upplever att det är en fördel i mitt arbete som ledare att jag är läkare«, skriver han till Läkartidningen.
Läs också:
Avgående statsepidemiologen: Myndigheten körde över experter
Wigzell slår ifrån sig kritiken: »Gissléns påstående stämmer inte«
Magnus Gisslén slutar – riktar frän kritik mot Folkhälsomyndigheten
