Samarbetet mellan Johan Sundström och Marcus Krantz – som också innebär ett samarbete mellan Uppsala universitet och Örebro universitet – började för nästan två år sedan. Projektet fick då nära 470 000 kronor av ett utvecklingsprogram för utbildning som drivs av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
– Jag hade en idé och blev ihopkopplad med Johan i Uppsala, och på den vägen är det, säger Marcus Krantz.
Utbildningsplanen, som nu är klar, har inte bara tagits fram av ovan nämnda duo. AI-experter, experter i juridik, etik, pedagogiska utvecklare samt fler läkare från de båda universiteten har varit involverade i processen. Även Läkemedelsverket har varit med.
Utbildningsplanen är än så länge just det: en plan över vad läkarstudenterna ska lära sig. Tanken är att universiteten tillsammans ska utveckla 16 online-moduler som är fördelade enligt fyra nivåer: introduktion, teori, tillämpning och fördjupning.
– Man kan se den här läroplanen som ett smörgåsbord och välja det man vill ha på sitt läkarprogram, säger Marcus Krantz.
Kunskapsmålen berör exempelvis diagnostik, vetenskaplig kunskap, patientsäkerhet samt etik och juridik. De två första nivåerna bygger inte på någon kunskap på läkarprogrammet. Det gör däremot nivå tre och fyra, som bygger på delar av läkarprogrammens etiska och juridiska utbildning.
– Mycket handlar om attityden till AI, hur mycket man ska lita på AI, berättar Johan Sundström.
Och hur mycket ska blivande läkare lita på AI?
– Intervjuer med läkare visar att de tycker att de har det yttersta ansvaret över patienten. Jag tycker det är självklart att det är så och tycker det är lite konstigt att det ens är en fråga om ansvar när man pratar om AI. Det är många moment i arbetet som läkare där man lämnar över en arbetsuppgift till maskiner utan att förstå hur de fungerar, till exempel blodprov och röntgenundersökningar. Ändå litar man på det och tar ansvar för det, säger Johan Sundström.
För att kunna ta ansvar för besluten krävs dock att framtidens läkare förstår processerna bakom olika AI-verktyg som de använder.
– Man ska vara medveten om att man sällan kommer undan bias. Modellerna är ju tränade på en viss patientgrupp. Det ska man alltid ha med sig, säger Marcus Krantz.
Johan Sundström vill påpeka att det kan komma AI-verktyg där en människa inte kan förstå och överpröva modellens förslag.
– I sådana fall kan det krävas ett annat evidensläge innan vi börjar använda sådana verktyg i sjukvården eftersom läkarna då tvingas lita på modellerna.
För att fördjupa sig i detta ska läkarstudenterna erbjudas ett flexibelt och mixat lärande, enligt läroplanen. De digitala modulerna, som alltså ännu inte är inspelade, ska innehålla exempelvis föreläsningar, olika fall, texter och bilder samt många interaktiva moment.
– Vi har kontakt med ett par lärosäten för samarbeten om att producera de olika modulerna. Förhoppningen är att alla lärosäten ska ingå i en grupp som kan arbeta vidare med materialet, säger Marcus Krantz.
– Oavsett vilka andra läkarprogram som vill delta i detta, kommer vi implementera delar av läroplanen i Uppsala från vårterminen 2027 på termin tolv – då måste vi vara klara med de modulerna senast i januari 2026, säger Johan Sundström.
Förhoppningen är att fler utöver landets läkarprogram kan ta del av modulerna framöver.
– Det är väldigt bra om detta kan användas även ute i regionerna av redan yrkesaktiva läkare. Vi måste bara bygga klart först. Vi har ju också AI-förordningen att förhålla oss till, därför måste vi komma i mål, säger Marcus Krantz.
Hur ska ni hålla materialet uppdaterat, när AI ständigt förändras?
– Modulerna ska kunna leva vidare eftersom de bygger på grundprinciper inom AI, men vi kommer att få byta ut moment allt eftersom, göra nya filmer och så vidare. Men de kommer inte vara långa, så det är inget problem, säger Marcus Krantz.
Läs även: Uppsala och Örebro i projekt för att lära läkarstudenter mer om AI
Övergripande syfte för utbildningen Grundläggande AI för läkarprogrammet:
- Att skapa en kunskapsbas som ger underlag för säker kommunikation om AI såväl med lekmän (ex patienter och anhöriga) som med experter, likväl som för ett livslångt eget lärande om AI.
- Att skapa en grundförståelse för olika AI-modellers styrkor och begränsningar och en förmåga att kritiskt resonera om såväl indatas (inkl. träningens) kvalitet och lämplighet som resultatets pålitlighet och relevans för en given patient/frågeställning. Detta för att lägga grunden för human »oversight«.
- Att skapa en kunskapsbas som ger underlag för att kunna analysera användningen av AI-metoder inom vården utifrån ett etiskt perspektiv.
- Att skapa en kunskapsbas för och förståelse av det juridiska regelverk som reglerar AI inom hälso- och sjukvården.
Källa: Läroplanen, framtagen av Johan Sundström och Marcus Krantz med flera.
