I ett debattinlägg av Jonas F Ludvigsson och medförfattare hävdas att »Förekomsten av AHT hos spädbarn och småbarn är vetenskapligt fastslagen« [1]. Inlägget motiveras av »debatt i medierna« där diagnosen ifrågasätts, och att anklagade föräldrar nu framträder i dagspress [2-12] och i tv (»Malou efter tio«, TV4. 10/3; 23–27/3. ‹http://www.tv4play.se/program/malou-efter-tio›).

Som argument för det vetenskapliga underlaget publicerar författarna ett uttalande av American Academy of Pediatrics (AAP) [13]. Där framhålls den så kallade diagnostiska triaden (subduralhematom, hjärnskador och retinalblödningar) med möjliga tillägg av skrapmärken eller frakturer. Man beräknar att cirka 30 barn per 100 000 skadas genom skakvåld (shaken baby syndrome, abusive head trauma, SBS/AHT) varje år.

Ett utbyggt svenskt system för att, enligt den diagnostiska triaden, hitta AHT skulle innebära en mycket kraftig ökning av diagnosen barnmisshandel. Exempelvis fick årligen 0,9 respektive 1,9 barn per 100 000 barn i åldrarna under 1 månad respektive 1–3 månader diagnosen misshandel/misstänkt misshandel under åren 2000–2012.

Det finns ingen erkänd standard för diagnosen av SBS/AHT, och det stora antalet frikännanden i domstolar i USA och Sverige pekar på problemet med felaktiga diagnoser. Hur många falskt positiva fall kan vi räkna med bland trettio årliga fall? Alla, hälften eller något enstaka? En seriös utvärdering av risken för falska diagnoser är viktig för att undvika omfattande iatrogena skador. Risken för felklassifikation vid barnmisshandel påtalades redan 1978 från Children’s Hospital Medical Center i Boston [14]. För argumentering kring nuvarande diagnoskriterier var god se tidigare inlägg i Läkartidningen [15-23].

AAP hävdar att det är skrikighet hos spädbarn som utlöser det skakvåld som ger AHT. Skrikighet hos spädbarn finns dock inte med bland de diagnostiska kriterierna, och det finns inte heller studier som visar att kolikbarn drabbas av SBS/AHT mer än andra barn. AAP hävdar att AHT-diagnosen är vetenskapligt fastslagen för att det har funnits forskning om den i 40 år. En tidsangivelse för förekomsten av en diagnos är i sig inget argument för dess vetenskapliga sanningshalt, snarare tvärtom [23].

AHT-modellens införande i Sverige bör anstå till dess en ökad vetenskaplig säkerhet råder i frågan. I Washington Post citeras Valerie Maholmes, chef för enheten för barntrauma vid National Institute of Health (NIH) i USA:  »The jury is still out and we need to do much more basic science. We want good, strong science that has been confirmed and verified« [12].

En risk med att införa och driva skakvåldsmodellen AHT i Sverige som en uteslutningsdiagnos är konsekvenser i form av många ogrundade misshandelsanklagelser. Detta kan belasta barn och föräldrar samt sociala myndigheter i onödan och försämra det svenska barnskyddet. Det är därför sannolikt att ett införande av den amerikanska AHT-modellen på grund av feldiagnoser skapar en tillitsskada i relationen till spädbarnsföräldrar.

Vi vädjar till svenska läkare att lyssna till de anklagade föräldrarna, friade efter rättslig prövning, som nu framträder i medierna. Det är dags för besinning och eftertanke. Om 10–20 år kommer barnen till de oskyldigt anklagade, som ryckts från sina föräldrar det senaste decenniet, att ta del av sina handlingar och fråga hur samhället kunde göra så mot dem.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.