I en liten randomiserad klinisk prövning med sju patienter hade elektromyografi en positiv inverkan på rörelseförmågan hos patienter med benprotes. Studien presenteras i JAMA.

Motoriserade benproteser börjar bli tillgängliga för patienter, men övergången mellan olika gångmönster kräver ofta att patienten saktar ner, stannar eller utför överdrivna kroppsrörelser. Elektromyografiska signaler, som genereras vid muskelkontraktion, används rutinmässigt för att kontrollera motoriserade armproteser. Även om signalerna från benmuskler är mycket komplexa var forskarnas hypotes att signaleringsmönstren kan förutsäga hur personer med benprotes avser att röra sig.

Målet med den aktuella studien var att fastställa effekten av att kombinera mekaniska signaler från protesen med elektromyografidata från nio benmuskler i ett realtids-kontrollsystem på patienter med motoriserade benproteser.

Sju patienter som amputerats ovanför eller vid knät inkluderades i en randomiserad, dubbelblindad korsstudie. I kontrollerad laboratoriemiljö fick de genomföra ett experiment bestående av övergångar mellan gång på plant underlag, gång uppför och nerför en ramp samt gång uppför och nerför en trappa. Data från 20 sådana övergångar registrerades. Det primära utfallsmåttet var andelen steg som inkorrekt identifierades av kontrollsystemet vid olika gångmönster och övergångar mellan gångmönster.

När elektromyografisignaler och historik inkluderades i kontrollsystemet, i stället för enbart mekaniska signaler, minskade andelen inkorrekt identifierade steg signifikant från 14,1 procent (95 procents konfidensintervall [KI] 9,3–18,9) till 7,9 procent (95 procents KI 6,1–9,7).

Det finns flera begränsningar med studien förutom dess storlek. Experimenten genomfördes med patienter som redan kunnat röra sig fritt i en rad olika miljöer, och kontrollsystemet testades endast i laboratoriemiljö under en kort tidsperiod. Flera och större studier behövs för att fastställa hur systemet presterar under en längre tidsperiod, i en naturlig miljö och med patienter som har mer begränsad rörelseförmåga.