Hög andel hyrläkare ger lägre upplevd vårdkvalitet

Utgångspunkten var att undersöka om det finns ett samband mellan patientupplevd kvalitet, kontinuitet och hur hur pass stabil bemanning en vårdcentral har. Utredaren Svante Pettersson på Läkarförbundet blev förvånad över resultatet.

– Vi är överraskade över att det var så tydliga och starka samband. 

När det gäller hur trygga patienterna är med att få den samordning i vården som de anser att de behöver, visade sig sambandet vara som starkast. 

– Det är en av frågorna som lyfts upp som ett av de största problemen Sverige har i internationella jämförelser. Att det hänger så tydligt ihop med brister i läkarbemanningen tycker vi är en viktig slutsats, säger Svante Pettersson. 

Bristen på stabil läkarbemanning kan vara en nyckelfaktor till de kvalitetsbrister som särskilt karaktäriserar den svenska hälso- och sjukvården, slår förbundet fast i rapporten.

Studien omfattar drygt 90 procent av landets runt 1 200 vårdcentraler. Vårdcentralerna har delats in i fem grupper beroende på hur stabil läkarbemanning de har. Runt hälften av vårdcentralerna var fullt bemannade.  Den grupp som har minst andel fasta läkare, bemannas till 65 procent eller mer av vikarier och hyrläkare. Grupperna har sedan jämförts med uppgifter från 2013 års Nationella patientenkät.

Vad kan en vårdcentral med många hyrläkare vinna på att få en stabil läkarbemanning?

– Bättre möjlighet att ge kontinuitet i kontakterna med patienter och över huvudtaget bättre kvalitet i service och bemötande, säger Svante Pettersson.

Det finns även tecken på att en dåligt bemannad vårdcentral leder till patientsäkerhetsrisker. Patienter som gått till vårdcentraler med många hyrläkare och vikarier uppgav att läkaren mer sällan ställde frågor om relevanta tidigare sjukdomar eller hälsoproblem, jämfört med patienter som gick till vårdcentraler som bara hade fast anställda läkare.

På vårdcentraler med stabil bemanning berättade läkarna oftare om eventuella varningssignaler som patienten skulle hålla ögonen på beträffande sjukdomen eller behandlingen. Det var också vanligare att de fick veta hur de skulle agera om symtom återkom eller blev värre.

– Att patienterna upplever det så visar att man måste väva in frågan om läkarbemanning i patientsäkerhetsarbetet, säger Svante Pettersson.

 Vad hoppas ni att den här rapporten ska leda till?

– Vi är glada över att regeringen äntligen har tagit till sig frågan om planering av kompetensförsörjning och hoppas att det här påskyndar processen. Vi hoppas också att landstingen lyfter upp frågan att vi ska få en primärvård som är jämförbar med den som finns i våra nordiska grannländer.  

Sveriges Kommuner och landsting, SKL, tog nyligen upp bemötande, service och tillgänglighet som svaga områden där Sverige inte når toppskiktet vid internationella jämförelser.

Resultatet visar även att det är viktigt att mätningar av resultat och kvalitet kompletteras med förutsättningarna som personalen har att klara sitt uppdrag, tycker Svante Pettersson. 

– Tittar man inte på de strukturella bakgrundsfaktorer som skulle kunna vara orsaken till kvalitetsbristerna, använder man inte möjligheterna att identifiera vari problemen består och få ut tankar om hur man kan lösa dem.

Låga tal i patientnöjdhet ska inte ses som ett personligt misslyckande. Det är inte den enskilda läkarens fel – utan landstingens fel, påpekar förbundet i rapporten.

– Vi har fått rapporter från områden med stora rekryteringsproblem. Läkarna säger att de kämpar för att hålla näsan över vattenytan och sköta verksamheten, samtidigt som det enda de får höra är att deras resultat är dåliga, säger Svante Pettersson.