Förra veckan lade EU:s ministerråd fram sitt förslag till ny dataskyddsförordning inom EU. Det betyder att alla parter – kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet – nu sagt sitt om hur man vill att EU-medborgarnas integritet ska skyddas i framtiden.
Som förutsetts, och till glädje för många som värnar möjligheten till registerbaserad forskning, ligger ministerrådets förslag på avgörande punkter betydligt närmare det ursprungliga förslag som lades av EU-kommissionen än det hårt kritiserade förslag som EU-parlamentet lade i mars i fjol (se LT nr 11/2015).
Det senare skulle enligt många lägga en död hand på den mesta registerbaserade forskningen, bland annat eftersom man bara skulle få använda personliga data med samtycke och bara till ändamål som specificerats i förväg, vilket man ofta inte kan göra när man bygger upp register. För att kunna använda data till något annat än det ursprungliga syftet skulle nytt samtycke behöva inhämtas från varje individ. Kravet på att data ska pseudonymiseras skulle också enligt kritikerna försvåra möjligheterna att identifiera lämpliga individer för studier.
I rådets förslag ges forskning en särställning som tillåter undantag från samtyckeskravet om det är nödvändigt för det specifika ändamålet. Samtidigt skärps kraven jämfört med EU-kommissionens förslag när det gäller att vidta åtgärder för att skydda data.
Den fristående forskningsfonden Wellcome trust, som varit en samlande kraft i motståndet mot EU-parlamentets förslag, är på sin hemsida försiktigt positiv till rådets förslag. Nästa steg i processen blir nu den så kallade trilogen, som innebär förhandling mellan kommission, råd och parlament. Bedömningen är att ett beslut om en ny förordning kan fattas tidigast nästa år.
