Hur många inom läkarprofessionen, sjukvårdsorganisationen eller sjukvårdspolitiken känner till den internationella läkareden? Hur många känner till historien bakom dess tillkomst? Sjuttio år efter andra världskrigets slut finns anledning att se tillbaka på utformningen av det internationella samfundets värdegrund och läkareden.

I dokumentärfilmen »Watchers of the sky« från 2014, regisserad av Edet Belzberg, berättas om hur uttrycket folkmord skapades och hur folkmord kom att rubriceras som ett brott mot mänskligheten. Den tidigare åklagaren i Warszawa, Raphael Lemkin, drev 1948 igenom »Convention on the prevention and punishment of the crime of genocide« (CPPCG) i Förenta Nationerna (FN). Där slogs det fast att folkmord (genocide) är ett brott mot mänskligheten. De i dag mer än 140 länder som ratificerat konventionen förbinder sig att motverka, förhindra och låta bestraffa folkmord såväl under fredstid som i krig [1, 2]. I Paris 1948 slutförde FN-kommissionen för mänskliga rättigheter, ledd av diplomaten Eleanor Roosevelt, sitt arbete och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna instiftades [3]. Samma år i Genève fullföljdes arbetet för en internationell etisk läkarkodex, initierat av det brittiska läkarförbundet. World Medical Association (WMA) hade bildats, och delegaterna enades om WMA:s Genève-deklaration, »Phycisian’s oath« [4]. Sveriges läkarförbund representerades av den tidigare ordföranden i Sveriges yngre läkares förbund (Sylf), tillika medlem i den pronazistiska föreningen Manhem. Vinden hade alltså vänt [5].

Vid Läkarförbundets fullmäktigemöte 2014 bifölls Sjukhusläkarnas motion om att undersöka läkaredens förekomst, formuleringar och användning i Europa. Stor energi lades tyvärr ned på att skämta om motionen [6]. Vid Läkarförbundets fullmäktigemöte 2015 yrkade Medicine studerandes förbund (MSF) på att Läkarförbundet skulle ta fram en frivillig ed att avläggas i samband med examensceremonin, men fullmäktige avslog förslaget i linje med förbundsstyrelsens ställningstagande. Man hänvisade i stället till det juridiska regelverk som i dag reglerar läkares yrkesansvar och menade att man ville fokusera på förbundets etiska regler [7].

Enligt WMA bör historien bakom läkareden vara obligatorisk läsning för samtliga medlemsförbund, delegater i WMA:s råd, tjänstemän och sjukvårdspolitiker [4]. Läkarförbundet, som delförbund i WMA, ratificerade »Phycisian’s oath« 1948. Vi har alltså på alla nivåer – inom läkarprofessionen, sjukvårdsorganisationen och sjukvårdspolitiken – ett ansvar för att medvetandegöra och tillämpa. Ett regelverk vid en myndighet ersätter inte den individuella läkarens etiska medvetande.

Hur tänker Läkarförbundet arbeta för att sätta fokus på förbundets etiska regler?

Lyft fram »Phycisian’s Oath« [4] och läs Ulf Högbergs bok »Vita rockar och bruna skjortor. Nazimedicin och läkare på flykt« [5]. Inför obligatoriska seminarier i läkarutbildningen om historien bakom, arbetet för och formuleringen av den internationella läkareden så att vi når upp till WMA:s uttalade mål och föreskrifter.

Läs repliken:

Replik till Ylva Vladic Stjernholm: Förbundet hoppas på fortsatt debatt om yrkesetiken

WMA Declaration of Geneva

Adopted by the 2nd General Assembly of the World Medical Association, Geneva, Switzerland, September 1948
and amended by the 22nd World Medical Assembly, Sydney, Australia, August 1968
and the 35th World Medical Assembly, Venice, Italy, October 1983
and the 46th WMA General Assembly, Stockholm, Sweden, September 1994
and editorially revised by the 170th WMA Council Session, Divonne-les-Bains, France, May 2005 
and the 173rd WMA Council Session, Divonne-les-Bains, France, May 2006

AT THE TIME OF BEING ADMITTED AS A MEMBER OF THE MEDICAL PROFESSION:

I SOLEMNLY PLEDGE to consecrate my life to the service of humanity;

I WILL GIVE to my teachers the respect and gratitude that is their due;

I WILL PRACTISE my profession with conscience and dignity;

THE HEALTH OF MY PATIENT will be my first consideration;

I WILL RESPECT the secrets that are confided in me, even after the patient has died;

I WILL MAINTAIN by all the means in my power, the honour and the noble traditions of the medical profession;

MY COLLEAGUES will be my sisters and brothers;

I WILL NOT PERMIT considerations of age, disease or disability, creed, ethnic origin, gender, nationality, political affiliation, race, sexual orientation, social standing or any other factor to intervene between my duty and my patient;

I WILL MAINTAIN the utmost respect for human life;

I WILL NOT USE my medical knowledge to violate human rights and civil liberties, even under threat;

I MAKE THESE PROMISES solemnly, freely and upon my honour.