Tarmbakterie kopplad till bättre metabol hälsa hos överviktiga

Hög förekomst av tarmbakterien Akkermansia muciniphila kunde kopplas till hälsosammare metabolt status och större förbättringar av en rad kliniska parametrar efter kalorirestriktion hos överviktiga. Det visar en liten studie i tidskriften Gut.

Studier på möss har visat att det finns ett omvänt samband mellan Akkermansia muciniphila och kroppsfett och glukosintolerans. Författarna bakom den aktuella studien ville reda ut om hög förekomst av tarmbakterien kan kopplas till bättre metabol hälsa hos överviktiga och feta personer samt hur kosten påverkar sambandet.

49 försökspersoner med en medianålder på 49 år genomgick en 6 veckor lång lågkaloridiet med mycket fibrer och proteiner, som följdes av en 6 veckor lång viktstabiliseringsperiod. 41 av 49 försökspersoner var kvinnor, 11 var överviktiga, 38 var obesa och ingen hade diabetes eller någon form av kronisk eller inflammatorisk sjukdom. De hade inte heller behandlats med antibiotika under de senaste två månaderna. Vid studiestart och efter de två olika dieterna mättes förekomsten av Akkermansia muciniphila och andra associerade mibrobiella gener i avföringen samt kliniska parametrar såsom blodfetter, blodglukos och kroppsfettsfördelning.

Vid studiestart var hög förekomst av Akkermansia muciniphila kopplad till lägre fasteglukos, insulinnivåer och midja–höft-kvot samt mindre underhudsfett. Personer med hög förekomst av Akkermansia muciniphila och andra associerade mibrobiella gener hade hälsosammare metabolt status, särskilt avseende fasteglukos, triglycerider och kroppsfettsfördelning. Personer med hög förekomst av Akkermansia muciniphila vid studiestart fick också en större förbättring efter kalorirestriktion avseende markörer för insulinkänslighet och ett flertal andra kliniska parametrar.

Det var ingen skillnad i ursprungsvikt eller viktnedgång hos personer med hög respektive låg förekomst av Akkermansia muciniphila. Bakterimängden minskade under studiens gång i båda grupper, men fortsatte att vara betydligt högre hos personer som hade höga nivåer vid studiestart.

Författarna argumenterar att det är troligt att det är ett ekosystem av bakterier, snarare än en enda, som kan kopplas till eventuella positiva hälsoeffekter. Akkermansia muciniphila hade i studien en koppling till ett flertal andra bakteriearter som är kända för att påverka vår hälsa. Akkermansia muciniphila ger också upphov till en rad fermentationsprodukter som eventuellt fungerar som energikälla för andra bakterier och för värden. På det sättet finns en möjlighet att bakterien bidrar till en gynnsam miljö för andra hälsobringande arter.

En svaghet med studien är att antalet deltagare var begränsat samt att de utgjorde en relativt homogen grupp, varav de flesta hade normal glukostolerans. Kommande studier bör därför fokusera på mer heterogena populationer, från smala och hälsosamma individer till personer med uttalad typ 2-diabetes, föreslår författarna. Fler studier behövs också för att reda ut de underliggande mekanismerna bakom Akkermansia muciniphilas hälsoeffekter hos människa.