Återkallad legitimation – hur oskicklig får man vara?

Läkaren anser sig vara en erfaren psykiater som alltid visar patienterna respekt och omtanke. Tillsynsmyndigheten vill att läkaren fråntas sin legitimation på grund av grov oskicklighet. Anmälan till HSAN rymmer två vitt skilda bilder av en yrkesutövning. Beslutet väntas under hösten.

Att inleda ett hembesök hos en patient med orden »sådana som du med låg begåvning och autism träffar jag ofta« är kränkande. Det ansåg personal från kommunen som var med och förgäves försökte få läkaren att lyssna. Men själv menade läkaren efteråt att det hade varit ett bra samtal och att personalen missuppfattat läkaren under besöket, som för övrigt inte journalfördes.

Händelsen resulterade i en avvikelserapport. Men sett till läkarens yrkesutövning är detta knappast avvikande, att döma av anmälan till HSAN från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som yrkar på att läkarens legitimation återkallas. Anmälan rymmer återkommande exempel på läkarens brist på empati i kontakt med patienter samt bristande dokumentation. »Att agera på det sätt [läkaren] gjort i många av ärendena är inte att arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och är därmed grovt oskickligt, särskilt som det inte handlar om enstaka händelser utan förefaller vara det sätt [läkaren] arbetar på«, skriver IVO.

Utredningen omfattar en tvåårsperiod och läkarens verksamhet i eget företag samt på sjukhus. Det är sammanlagt 15 klagomål, avvikelserapporter och lex Maria-anmälningar. Kritiken från tillsynsmyndigheten duggar tätt, ibland flera gånger under en månad:

• Utan att ta del av journaldiktaten upphäver läkaren ett beslut om LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) som fattats tidigare samma dag av en annan läkare. Patienten skrivs ut och kommer morgonen därpå i ambulans till kirurgakuten.
• Läkaren skickar hem en kvinna som nyligen fött barn och inte kunnat sova på tre nätter. Hon vill bli inlagd, men får i stället sömntabletter. Det framgår inte av journalen vad som sagts under samtalet, och bedömningen av suicidrisk är undermålig. Dagen efter tappar kvinnan verklighetsuppfattningen och förs med ambulans till psykiatrin.
• Läkaren beordrar bältesläggning som förlängs per telefon och varar hela natten. Varken beslut eller skäl till fastspänning finns dokumenterat.
• Flera klagomål från patienter som säger sig ha blivit nonchalant och kränkande bemötta, och att läkaren inte lyssnar.
• Andra läkare vägrar att arbeta när läkaren är bakjour. Läkaren använde utskällningar, skällsord och förnedrande tillmälen mot såväl kolleger som patienter, enligt utredningen.
• En patient som vårdas med stöd av LPT rymmer och påträffas av polis som för honom till jourmottagningen. Läkaren skickar patienten ensam i taxi till hemkliniken, varpå patienten avviker på nytt och måste efterlysas. Efter det fråntas läkaren uppgiften som bakjour.
• Patienten uppger att läkaren hade skrämt henne till att upphöra med den litiumbehandling hon fått under flera år. I journalen framgår inte varför medicineringen ändras. När patienten rapporterar om allvarliga biverkningar av det nya läkemedlet, vidtar läkaren inga åtgärder.

Den grova oskickligheten består sammanfattningsvis i mycket stora brister i dokumentation, riskbedömning och tvångsåtgärder. IVO hävdar att patienterna i många fall har mått sämre efter kontakt med läkaren. I de yttranden som läkaren hittills gjort, avfärdas så gott som all kritik, och läkaren menar att IVO inte hänvisar till några bestämmelser som läkaren ska ha brutit emot. En av få brister som läkaren vill kännas vid är tidsbrist. Den har gjort att läkaren inte medverkat i utredningar vid lex ­Maria-anmälningar och händelseanalyser.

IVO skriver att det är »synnerligen anmärkningsvärt och allvarligt« att läkaren inte ens i efterhand verkar förstå tillsynsmyndighetens kritik eller att den har grund i någon bestämmelse.

Förutom det som tagits upp i IVO:s anmälan finns ytterligare ett 15-tal klagomål, bland annat från en patientnämnd.

– Att de inte tagits upp i anmälan till HSAN beror på att de ligger längre tillbaka i tiden, på att de inte tillför något nytt eller att det inte gått att klargöra händelseförloppet, säger Anders Mårtensson, inspektör vid IVO.

När IVO nu begär indragning av legitimationen, har det gått ungefär två år sedan en arbetsgivare avslutat läkarens timanställning »på grund av de brister XX uppvisat i sitt professionella beteende« som bakjour på den psykiatriska akutmottagningen. Ett landsting valde att inte förlänga kontraktet med läkarens företag. Innan avtalet löpte ut beslutades att läkaren inte skulle tillåtas att ha kontakt med patienter vid de mottagningar som företaget drev.

I utredningen undrar läkaren hur det kommer sig att tillsynsmyndigheten har känt till klagomålen i 2–3 år utan att ha gjort anmälan till HSAN.

Varför har ni väntat så länge med att begära deslegitimation? 

– Oskicklighet i yrkesutövningen kräver rätt mycket innan det går till HSAN. Det är inte ovanligt att ärendet resulterar i kritik, men att det sedan avslutas. Kommer det sedan in nya anmälningar kan det övervägas om man ska öppna ett individärende. I fall som detta handlar det om flera händelser i yrkesutövningen. Det medför en längre utsträckning i tid, kommenterar Anders Mårtensson.

Läkaren har fått anstånd till slutet av augusti med sitt yttrande. Sedan november 2013 arbetar läkaren i ett grannland och har bland annat varit knuten till ett projekt om säker psykiatri, med uppgift att ha medicingenomgång med patienter.

Läs om de nio andra ärendena här:

Beviskraven höga för att frånta någon legitimationen