På gång: Nationellt kunskapsstöd för primärvården

Idén har fötts ur regeringens satsning på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Syftet är att insatserna som en patient får inte ska bero på vem hon är eller var hon söker vården någonstans, utan på aktuell medicinsk kunskap.

– En sak som man noterade var att det inte finns några nationella behandlings- och diagnosrekommendationer för någon kronisk sjukdom som är riktade till och anpassade för att användas på vårdcentralerna. Det behövs för att skapa goda förutsättningar för en mer jämlik vård, säger Roger Molin, som var regeringens dåvarande samordnare och som nu ingår i projektgruppen på Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som arbetar med det nationella kunskapsstödet.  

I en intervjuundersökning som SKL gjorde 2014 framkom att primärvården upplevde avsaknaden av ett gemensamt nationellt kunskapsstöd som ett problem. Över 80 procent tyckte att ett sådant borde skapas.  

Nästan hälften av de tillfrågade använde kommersiella källor, men flera upplevde att de inte var tillräckligt uppdaterade. Ibland överensstämde de inte heller med de nationella riktlinjerna.  

 – En del googlar och använder kommersiella sajter, medan ett par landsting själva skapat ett omfattande kunskapsstöd. Då låg tanken ganska nära: Varför gör landstingen inte detta tillsammans i stället? säger Roger Molin.

Enligt SKL handlar det inte om några obligatoriska riktlinjer utan ett stödjande arbetsverktyg. Till december ska ett förslag på hur landstingen tillsammans ska kunna bygga upp det nationella kunskapsstödet tas fram. SKL beskriver projektet som ett paradigmskifte när det gäller sättet att ta fram kunskapsstöd inom vården.

– Skillnaden är att det är allmänläkarna själva som ska ta fram kunskapsunderlagen nationellt gemensamt – på en mängd områden och riktade till och anpassade för att kunna användas i klinisk praxis, säger Roger Molin.

Han jämför det med Regionala cancercentrum i samverkan (RCC), där nationella vårdprogram för ett 30-tal cancerformer tagits fram av professionen.

Tanken är att stödet för primärvården ska innehålla ett stort antal diagnos- och behandlingsrekommendationer – allt från hur fästingbett bör åtgärdas till hur kronisk hjärtsvikt diagnosticeras och behandlas. Det ska vara kortfattade, överskådliga, lättillgängliga och sökbara kunskapsdokument.

Ett omfattande arbete, med andra ord. Men projektgruppen på SKL tror inte att man behöver börja från noll.

– Vi hoppas att det ska kunna realiseras redan nästa år, säger projektledaren Therése Eklöv.

Deras förslag är att utgå från några av de kunskapsstöd som redan finns, exempelvis i Region Jönköpings län och Stockholms läns landsting (plus.rjl.se/fakta och viss.nu). De är uppbyggda på ungefär samma vis, innehåller ett stort antal kunskapsdokument som riktar sig till primärvården och är skapade av professionen. De uppdateras systematiskt vartannat år. Multiprofessionella ämnesgrupper, som bevakar ny kunskap och uppdaterar informationen vid behov, finns även knutna till dem.

En annan viktig del i förslaget är att regionerna och landstingen ska kunna göra lokala tillägg kring exempelvis remissregler och vårdnivåer. Förhoppningen är även att stödet på sikt ska kunna kopplas direkt till journalsystemet. 

Vad hoppas ni att detta ska innebära för allmänläkarna?

– Att det ska höja kvaliteten på kunskapsinhämtningen och erbjuda en kunskapskälla som man är trygg med, säger Therése Eklöv.

Bodil Klintberg, som är samordnare för området där projektet ingår på SKL, tycker att man måste släppa tanken på att man ska kunna hålla sig själv uppdaterad om allt som enskild individ med tanke på dagens snabba kunskapsutveckling.

– Vi måste spara välutbildade människors kraft till att göra komplexa bedömningar baserat på en kombination av kunskapsstöd, sin egen erfarenhet och personcentrerade avvägningar.

En annan viktig målsättning är att systemen är stödjande och inte störande.

– Allmänläkarna ska känna att de kan basera sitt arbete på bästa tillgängliga kunskap och inte behöva leta ihjäl sig för att hitta den, säger hon.

Patienterna har också mycket att vinna, påpekar Roger Molin.

– De ska veta att oavsett vilken vårdcentral de går till i Sverige så kommer dialogen med läkaren baseras på samma kunskap, säger Roger Molin.

Läs även:
Karin Träff Nordström om det nationella kunskapsstödet: Stöttning för allmänläkarna i vardagen

Läs mer: 

DEBATT: Förenklade checklistor äventyrar primärvården