Varixkirurgi liksom sklerosering av varicer ses ofta som ganska ofarliga åtgärder, men komplikationer förekommer. En av de potentiellt farligare är djup ventrombos. Tidigare studier baserade på klinisk diagnostik har redovisat låga incidenser av djup ventrombos efter varixkirurgi, 0,15–0,5 procent. I den aktuella studien använder man istället ultraljud med färgkodad doppler, duplex.
Trehundrasjuttiosju patienter opererades, 61 av dessa fick kvarvarande insufficienta perforanter skleroserade under uppföljningstiden. Duplex utfördes preoperativt samt 2–4 veckor och 6–12 månader postoperativt. Medelåldern var 53 år, 47 procent fick recidivvaricer. 65 procent fick trombosprofylax i form av en engångsdos lågmolekylärt heparin.
Duplex postoperativt visade djup ventrombos hos 20 patienter (5,3 procent) varav 12 asymtomatiska, 18 lokaliserade i underbensvenerna, två i v poplitea. Ytterligare fem patienter av de 61 som fick skleroseringsbehandling (8,2 procent) fick djup ventrombos, dessa var asymtomatiska och begränsade till underbensvenerna. Ingen patient fick lungemboli. En patient hade djup reflux vid sista duplexkontrollen. Riskfaktorer signifikant associerade med djup ventrombos var hereditet och avancerade hudförändringar. P-piller, hormonbehandling, fetma och trombosprofylax påverkade inte risken signifikant.

Författarna konkluderar att incidensen var högre än förväntat – dock mest kliniskt betydelselösa tromboser – och att man bör vara noggrann med anamnesen för att fånga upp riskpatienter. Dessa bör få trombosprofylax längre tid, inte bara en engångsdos, vilket troligen redan är praxis på de flesta svenska kirurgkiniker. Tyvärr kommenterar man inte den höga incidensen djupa ventromboser efter skleroseringsbehandling. En egen reflektion är att man bör vara frikostig med kontroller efter sklerosering, framför allt efter injektion i anslutning till perforanter, om dessa överhuvudtaget ska behandlas, vilket är en annan diskussion.