I samarbete med Krisberedskapsmyndigheten, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket har Socialstyrelsen tagit fram en beredskapsplan för en pandemisk influensa. Den täcker både de nationella insatser som kommer att krävas och ger underlag för hur enskilda landsting bör agera. Scenariot är att det uppkommer ett helt nytt och mycket smittsamt influensavirus. I dag anses en mutation av det fågelinfluensavirus som främst drabbat Sydostasien vara en stark kandidat.
Men osäkerheten är stor om effekterna av en eventuell pandemi. För att kunna peka ut de största riskgrupperna krävs det att man följer pandemins utveckling en tid efter det att den väl brutit ut. Och för att uppskatta hur många som insjuknar och kanske avlider, hänvisar Socialstyrelsen till en beräkning som gjorts av Centers for Disease Control and Prevention, CDC, i USA, utifrån effekterna av Spanska sjukan 1918–1919. CDC uppskattar att mellan 2 och 7,4 miljoner människor avlider vid en ny pandemi.
Det är dock osannolikt att ett muterat fågelinfluensavirus, som smittar direkt mellan människor, förblir lika dödligt som det virus som smittat genom direktkontakt från fågel till människa, förklarade Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet, då beredskapsplanen presenterades.
– Då ett virus anpassar sig till en ny art vill det ju överleva och föröka sig i värden. Därför kan man inte utgå från antalet avlidna bland smittade av nuvarande fågelinfluensavirus i Sydostasien då man beräknar effekten av en kommande pandemi, sade Johan Carlson.
Oklart vilken roll antivirala medel får
På nationell nivå vill Socialstyrelsen få till stånd en nationell upphandling av vacciner, då enskilda landsting förväntas få svårt att konkurrera med andra länder. Diskussioner om former för en sådan upphandling pågår med Sveriges Kommuner och Landsting. De vaccinationsrekommendationer som idag gäller behöver förmodligen omprövas vid en pandemi, beroende på tillgång och pandemins förlopp. Socialstyrelsen har även tagit fram en prioriteringslista för vaccination, som grundar sig på dagens osäkra bedömningar. Cirka 2,5 miljoner svenskar ingår då bland prioriterade riskgrupper, bland annat personer med hjärt- och lungbesvär, gravida kvinnor och personer över 65 år.
Vilken roll antivirala läkemedel ska ha vid en influensapandemi är osäkert. Läkemedlen har bland annat använts i samband med fågelinfluensa för att skydda individer som haft nära kontakt med fåglar, och det har enligt Socialstyrelsen förefallit ha varit en effektiv strategi. I beredskapsplanen anges som möjliga användningsområden att nya typer av antivirala läkemedel tidigt ges till personer med hög risk för komplikationer eller ett allvarligt sjukdomsförlopp. Äldre typer av antivirala läkemedel ges som långtidsprofylax för personer med viktiga samhällsfunktioner.
– Det finns ingen anledning att försöka skydda hela befolkningen med antivirala medel, eftersom dessa bara skjuter upp risken att insjukna i influensa. Medicineringen måste så småningom avslutas och då är vaccination det enda alternativet, sade Johan Carlson.
Även om ansvaret för att tillhandahålla antivirala läkemedel vilar på enskilda sjukvårdshuvudmän så vill Socialstyrelsen handla upp ett centralt beredskapslager som kan användas då särskilda behov uppstår.
Inom ramen för den nationella beredskapen vill Socialstyrelsen även utreda möjligheten för Sverige att återuppta en egen produktion av influensavaccin.
Den del av beredskapsplanen som vänder sig till de enskilda landstingen innehåller alternativa lösningar för sjukvården att möta en kraftigt ökad belastning. Med bland annat det amerikanska CDCs beräkningar som underlag uppskattar Socialstyrelsen att ett landsting med 400000 invånare behöver utöka antalet slutenvårdsplatser med 200, och under kortare tider till det dubbla.
Hembesöksgrupper med läkare
För att minska trycket på sjukhusen och vårdcentraler föreslår Socialstyrelsen speciella hembesöksgrupper, med läkare och sjuksköterskor. Ska samtliga insjuknade i influensapandemi som behöver öppenvård handläggas av dessa grupper behövs 32 hembesöksgrupper per 100000 invånare. Dessutom bör det finnas speciella mottagningar för patienter som misstänks bära på influensa för att minska risken för smittspridning.
Det förväntade dödstalet till följd av en influensapandemi kan enligt Socialstyrelsen komma att uppgå till 100 per 100000 invånare, om pandemins förlopp sträcker sig över cirka sex veckor.
