Biverkningar av sjukskrivning

Man har länge krävt gedigna studier för att kartlägga ett läkemedels biverkningar inför registring. Likaså ställs stora krav på den medicintekniska utrustning som vi använder. Vad gäller biverkningar av sjukskrivning är läget dock helt annorlunda. Kunskaper saknas, forskningen är sparsam och tillsyn har inte synts till, förrän nyligen, då Socialstyrelsen på regeringens uppdrag haft tillsyn, som ett led i målet att halvera sjukskrivningarna [1].
En rapport från Karolinska institutet i januari konstaterar att vi i stort saknar vetenskaplig kunskap om konsekvenser av att vara sjukskriven [2]. SBU skriver att kunskapsbristen är anmärkningsvärd [3]. Socialstyrelsen menar att sjukskrivning alltid är en del av vård och behandling och därmed bör baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet [1].
Därför är det inte bara otillfredsställande att kunskapsläget är så bristfälligt, det är också anmärkningsvärt att det råder sådan diskrepans när det gäller krav på riskdokumentation mellan de olika »verktyg« vi använder i vår vardag.

Riskpatienter
Patienter med långdragna ospecifika besvär, vantrivsel på arbetet, social belastning, dubbelarbetande och andra grupper, som av olika skäl har svårt att klara av sin livssituation, kan ofta uppleva en hel- eller deltidssjukskrivning som en stor befrielse. Vissa betraktar det som en extra semesterperiod.
Självklart kan sjukskrivning vara välmotiverad i många fall, även där väldefinierad sjukdom inte kunnat konstateras. Vi ska inte bortse från att arbetslivet ofta ställer stora krav, och alla individer är inte lika fysiskt eller psykiskt välutrustade för att möta dessa hårda krav. Tyvärr är det just för dessa svagare grupper som också biverkningarna av sjukskrivning kan vara som mest påtagliga.

Viktigt diskutera biverkningar
Vi ska försäkra oss om att en patient inte har överkänslighet mot ett läkemedel innan vi förskriver det, och vi ska informera om potentiella biverkningar. Jag ser det som vår skyldighet att också informera våra patienter om eventuella risker med sjukskrivning.
De flesta patienter är omedvetna om dessa biverkningar. För man dem på tal blir många förvånade över att de inte tänkt på detta och ibland betydligt mer angelägna att planera för en arbetsåtergång.

Tacksamt diskutera biverkningar
Att hantera patienters önskemål om sjukskrivning upplever de flesta läkare som besvärligt. Det är faktiskt det sammantaget största arbetsmiljöproblemet för läkare inom primärvård. En kartläggning av Fammi (Familjemedicinska institutet) visar att sjukskrivningar upptar fyra av platserna på tio-i-topplistan över läkarnas problemområden [4].
Ökade kunskaper om sjukskrivning råder bot på mycket av problemen. Läkare kan ibland vara benägna att ta på sig ett för stort ansvar för att försöka lösa patientens icke-medicinska problem. Då är det värdefullt att ha kunskap om vilket ansvar som ligger på andra aktörer, t ex arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling och socialförvaltning. Vårt formella ansvar är begränsat till medicinsk rehabiliteringoch till att förse de övriga aktörerna med ett medicinskt underlag (vanligen sjukintyg) som är så bra att de också kan ta sitt ansvar.
Även kunskaper om sjukskrivningens biverkningar kan underlätta, då det kan vara en fruktbar utgångspunkt för en diskussion med patienten om arbetsåtergång. Min erfarenhet är att det är speciellt biverkningar på arbetslivet som brukar motivera en patient att börja fundera över hur han ska komma tillbaka.
Våra patienter är olika och har olika behov av information. Det är inte meningsfullt att diskutera biverkningar av sjukskrivning när vi ser patienter med akut sjukdom som snart kommer att återgå.
Vi måste också vara lyhörda och varsamma i andra situationer, tex när vi har en patient framför oss som av överdriven pliktkänsla har svårt att stanna hemma, trots att en sjukskrivning är medicinskt motiverad. Andra kan ha dåligt samvete för att behöva belasta samhället. Här ska vi naturligtvis vara varsamma så vi inte lägger »sten på bördan« genom att berätta om hur riskabelt det kan vara att vara sjukskriven.

Blir man frisk av sjukskrivning?
Biverkningar av en behandling accepteras kanske, bara man blir frisk. Men blir man då frisk av sjukskrivning? Ja, troligen oftast, men inte alltid. Starka evidens att sjukskrivning kan försvåra tillfrisknande finns i SBU-rapporten om ryggbesvär [5]. Är det sparsamt med starka evidens finns det desto fler indicier, tex studier som visar dramatiska 50 procents överdödlighet hos arbetslösa [6]. Kan situationen vara likartad för långtidssjukskrivna? Detta vet vi inte, men aktuella svenska studier tyder på att hälsan försämras av sjukpensionering [7].
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.