Sett i ett 20-årsperspektiv är hudmelanom en av de snabbast ökande maligna tumörerna i Sverige med en genomsnittlig incidensökning av 2 procent per år. Tidig diagnos är avgörande för prognosen och för ökad överlevnad.
År 1985 skapades ABCD-kriterierna i avsikt att skapa ett diagnostiskt »kom ihåg« riktat till icke dermatologiskt tränad sjukvårdspersonal och allmänheten. Syftet är att underlätta identifiering av tidiga melanom och urskilja dessa från vanliga benigna nevi:
A – asymetri; B – oregelbunden »border«/begränsning;
C – color/flera färger; D – diameter >6 mm.
I en artikel i JAMA föreslår medlemmarna av den grupp som tog fram akronymen en utökning av kriterierna med ett »E« som står för evolution , lika med lesioner som förändrats över tid. ABCD-regeln fungerar bra, framförallt när man kombinerar kriterierna. Ju fler kriterier som är uppfyllda, desto högre specificitet medan sensitiviteten sjunker.
Att lägga till ett »E« anses kunna förbättra allmänläkarens och allmänhetens observans för lesioner som »ändrat karaktär« och som därmed speglar den dynamik som ryms i den naturliga cancerprogressionen av hudmaligniteter. Det handlar i sak om förändringar i form, färg, storlek men även nytillkomna symtom som klåda, ökad medvetenhet, ändrad känslighet eller beteende såsom blödning.
Konceptet är inte nytt för hudläkare, men i klinisk vardag – bland icke-specialister och bland allmänheten – ser vi att bredare medvetenhet och förankring av »E-regeln« behövs. Att »ABCD« således blir »ABCDE« känns fullt naturligt.
Publicerad:
Läkartidningen 17/2005
Lakartidningen.se