Ett antal randomiserade studier talar entydigt för att blodfettssänkande läkemedel till patienter med kranskärlssjukdom leder till en kostnadseffektiv minskning av dödlighet och fortsatt hjärtsjuklighet. En betydande skillnad kvarstår dock mellan vetenskapligt välgrundade mål och det som uppnås i rutinsjukvård. I en kontrollerad, randomiserad, pedagogiskt inriktad interventionsstudie utvärderades effekterna av olika metoder att sprida nya vetenskapliga rön och riktlinjer i primärvården.

Ett vårdprogram för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom spreds via föreläsning och skriftlig information till specialister och distriktsläkare i området. Därefter fick hälften av de medverkande distriktsläkare delta i återkommande fallseminarier baserade på case-metodik. Vid seminarierna diskuterades autentiska patientfall av kranskärlssjukdom och kliniskt beslutsfattande på basen av det nya vårdprogrammet. Kontrollgruppen fick enbart den initiala informationen om det nya vårdprogrammet. Utvärdering visar att patienter till läkare i interventionsgruppen uppvisade signifikant sänkta blodfettsnivåer och konsumerade signifikant mer lipidsänkande läkemedel efter två år.

De patienter vars läkare fått enbart föreläsning och skriftlig information hade däremot oförändrade blodfettsnivåer. Den låga kostnaden för genomförandet i kombination med de goda effekterna borde stimulera till användning av pedagogiska samtal med fallmetodik vid kvalitetsförbättring även inom andra områden i sjukvården.

I avhandlingen studeras även hälsorelaterad livskvalitet vid kranskärlssjukdom. Generellt gäller att patienter själva kan värdera sin hälsorelaterade livskvalitet. Objektiva mätningar av sjukdomars svårighetsgrad kan således endast förklara delar av patienters sjukdomsupplevelse.



Avhandlingen visar att patienters upplevelse av sin egen kognitiva förmåga –





t ex förmåga att minnas, lösa problem och adaptera till en ny miljö – har betydelse för hur snabbt man återhämtar sig efter kranskärlssjukdom och om man återgår till arbetet. Att upplevd kognitiv förmåga påverkar livskvalitet och förmåga till förvärvsarbete vid kranskärlssjukdom är tidigare inte närmare beskrivet. Fynden stimulerar till fler studier i syfte att utveckla effektivare rehabiliteringsstrategier.