Varje år drabbas 70000 svenskar av osteoporosrelaterade frakturer. En screeningundersökning har påvisat celiaki hos 9 (3,4 procent) av 266 patienter med osteoporos jämfört med 0,2 procent av 574 kontroller [1]. Celiaki förekom hos 2,9 procent av de screenade kvinnorna och 7,4 procent av männen. Antikroppsnivåerna mot transglutaminas korrelerade med graden av osteoporos. Kalciumnivåerna låg normalt medan PTH och D-vitamin avvek.
Behandling med glutenfri kost förbättrade bentätheten efter ett år hos 6 av 8, trots att de tidigare inte svarat på behandling. Kostnaden för screening beräknades till 1500 dollar per diagnostiserat fall, vilket står sig väl jämfört med kostnaden för att behandla en höftfraktur. Trots att sänkning av benmassan med 10 procent kan dubblera frakturrisken kunde ingen riskökning detekteras i en grupp av 244 diagnostiserade celiakipatienter [2].
Anledningen kan vara att patienter med celiaki återhämtar merparten av sin benmassa efter 2–3 års glutenfri kost. Artikelförfattarna rekommenderar screening, medan tidskriften i sin kommentar efterlyser ytterligare studier [3].
Vid typ 1-diabetes, tyreoideasjukdom, Downs- och Turners syndrom, där över 5 procent kan ha celiaki, är screening på många håll vanlig. Prevalensen vid osteoporos är jämförbar. En ökad frakturrisk kan inte uteslutas. Vid andra symtom eller utebliven förbättring bör därför antikroppar kontrolleras.
Vid stark misstanke bör biopsi tas oavsett antikroppsresultat. Detta är dock inte okontroversiellt, och sista ordet lär inte vara sagt i den frågan.