Tilliten till offentliga institutioner är en viktig faktor för styrkan i demokratiska värderingar. Svenskarna rankar sjukvård och forskning högt, men tilltron är inte längre lika absolut. Oförmåga att lösa långdragna konflikter inom vetenskapssamhället och kontroverser mellan sjukvårdens företrädare och intresseorganisationer tär på det förtroende vi är satta att förvalta.
Både sjukvården och akademin visar oförmåga att anvisa metoder för att lösa kontroverserna. Vetenskapsteoretikern Margareta Hallberg analyserar och förklarar i skriften »Konflikt eller konsensus? Om kontroversstudier som forskningsfält« hur forskare kommer till olika slutsatser trots att man egentligen har samma kunskapsbas.
Forskning anses som det mest systematiska och tillförlitliga sättet att få säker kunskap och därmed legitimera beslut. Det blir då paradoxalt att detta i allt högre grad ifrågasätts och leder till stora konflikter synliga långt utanför det vetenskapliga rummet. Forskare kan »erövras« av intresseorganisationer och bli nyttjade som slagträ i en offentlig debatt där det råder oklarhet om vem som
har tolkningsföreträde. Konflikt om vems kunskap eller forskningsmetod som ska definiera ett områdes inriktning bidrar ofta, speciellt om olika professioner deltar i debatten. Kontroverserna får ofta tyngd och dynamik när frågan har samhällsrelevans eller om omvärlden ifrågasätter ett enat forskarsamhälle.
Kunskap är inte absolut, den kan ifrågasättas med alternativa perspektiv, och alla parter bör se mer distanserat och realistiskt på det vetenskapliga projektet, avslutar Hallberg. Läkartidningen vill bidra till en mer konstruktiv debatt och publicerar i dag våra första artiklar i en serie om medicinska kontroverser.
