Sjukskrivningsprogrammet, som är på remiss till den 17 juni, ger 30 förslag till läkarstöd och ekonomiska drivkrafter för att skapa de rätta förutsättningarna vid sjukskrivning och rehabilitering, bland annat följande:
Information om läkarnas roll
Stärk sjukskrivningsstödet för behandlande läkare med riktlinjer och sjukskrivningskommittéer till en kostnad av 50 miljoner kronor. Landstingsledningen bör förtydliga att sjukskrivningsarbetet är prioriterat och allmänheten informeras om att läkarutlåtandet om arbetsoförmåga är en rekommendation och att försäkringskassan beslutar.
Kunskaper i försäkringsmedicin bör skrivas in i målbeskrivningarna för AT och ST.
Facket med på avstämningsmöten
I programmet föreslås avstämningsmöten där även företagshälsovård och försäkringsläkare deltar inom senast åtta veckor. Försäkringskassan ska kalla till möte om det inte är uppenbart att det inte behövs. Behandlande läkare får höjd ersättning så att inkomstbortfallet täcks. Fackliga organisationer kan delta i mötena. Beräknad kostnad: 100 miljoner kronor.
Den beslutade utbyggnaden av primärvården bör fullföljas till en kostnad av tre miljarder kronor.
Bygg ut den öppna specialistvården för 1,5 miljarder kronor.
Obligatorisk företagshälsovård
Företagshälsovård bör vara obligatorisk och dess företrädare – även andra än läkare – bör regelmässigt yttra sig i rehabiliteringsutredningar. Volymen i företagsläkarutbildningen ökas. Rikstäckande vårdavtal mellan kommuner, landsting och branschorganisationer införs.
Nuvarande forskningsanslag inom socialförsäkringen riktas mer mot sjukskrivning och rehabilitering.
Sänkt sjukpenning efter ett år
Som ekonomiska drivkrafer nämns en modell för finansiell samordning mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården de kommande tre åren, en utvärdering av arbetsgivarnas medfinansieringsansvar på nuvarande 15 procent samt sänkt ersättning i sjukpenningen till nivån för sjuk- och aktivitetsersättning efter ett år.
Inför en vårdgaranti avseende garanti om bedömning efter en månad och behandling inom tre månader efter en första vårdkontakt.
Försäkringskassans samordningsansvar bör förstärkas. Försäkringsläkaren måste vara länk mellan behandlande läkare och kassan. Konsulttider ska göra det lättare för behandlande läkare att snabbt få tag på försäkringsläkaren. Intygsblanketterna utformas funktionellt och tidsgräns för rehabiliteringsplanen bör finnas.
Patientkoordinator
Patienten bör få en koordinator som lotsar honom/henne genom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessens alla instanser. Beräknad kostnad: 50 miljoner kronor.
Öka möjligheten till lönebidragsanställning. Sjukvården borde själv kunna föregå med gott exempel.
Sjukskrivningen bör kunna göras flexiblare, det bör vara möjligt att sjukskriva från 0 till 100 procent samt från vissa arbetsuppgifter.
Landstingen bör få ökade statsbidrag med 5 miljarder kronor eftersom flera av gruppens förslag belastar just dem.
Publicerad:
Läkartidningen 22/2005
Lakartidningen.se