Att rökningen har många negativa effekter på kroppen är väl känt. Inom ortopedin finns ett antal studier som visar på mer eller mindre starka samband mellan rökning och försenad frakturläkning, pseudartrosutveckling, ökad infektionsrisk och sämre läkning efter steloperation.
En ny omfattande studie från Johns Hopkins-universitetet i Baltimore har på ett noggrant sätt undersökt effekterna av rökning på läkningsförloppet vid allvarliga öppna underbensfrakturer.
Undersökningen är en multicenterstudie med data från åtta olika akutsjukhus, (nivå 1).
I studien inkluderas frakturer med genomstick, frakturer med stora öppna skador och frakturer där det förelåg en större kärlskada. Patienterna följdes upp i två år.
De patienter som ingick i studien delades in i tre kategorier: ickerökare (N=81), tidigare rökare (N=82) och rökare (N=105).
Till tidigare rökare räknades alla som hade rökt mer än 100 cigaretter under sin livstid. Som slutparametrar användes tid till frakturläkning, diagnostiserad mjukdelsinfektion och/eller osteomyelit.
Frakturbehandlingen sköttes enligt ett standardiserat protokoll, som innebar minutiös rengöring av mjukdelar och ben, antibiotika, tidig frakturstabilisering, upprepad revision av mjukdelarna och tidig mjukdelstäckning. Frakturer med benförlust och tecken till pseudartrosutveckling blev föremål för olika läkningsstimulerande operationer.
I en multivariat regressionsanalys tog forskarna hänsyn till faktorer som skadans svårighetsgrad, om läkningsstimulerande kirurgi behövt användas och ålder.
Resultaten visar att rökare hade signifikant högre risk (P0,01) att under de två år som de följdes utveckla pseudartros. Detta gällde även för de tidigare rökarna (P0,05). Rökare hade dubbelt så stor risk att drabbas av mjukdelsinfektion (P0,05) och nästan fyra gånger så stor risk att drabbas av osteomyelit (P0,01). Risken för tidigare rökare att drabbas av osteomyelit observerades inte vara signifikant högre.
Denna studie visar åter på de negativa effekterna av rökning. Patienter som röker har en betydande överrisk för komplikationer i samband med behandling av denna typ av allvarlig frakturer.

De som rökt tidigare har en mindre överrisk, vilket talar för att det lönar sig att sluta. Man ska givetvis även ta tillfället i akt att uppmana de patienter som drabbats av en allvarlig fraktur att sluta röka, eftersom detta gynnsamt kan påverka läkningen vid eventuell ny fraktur.