Få epidemiologiska studier på nationell grund finns publicerade angående operation vid spinal stenos och diskbråck. Detta trots att ingreppen utgör de vanligaste åtgärderna vid ryggkirurgi.
Inga analyser om spinal stenos- och diskbråcksopererade patienters hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL) mätt med EQ-5D-instrument har rapporterats.
I ett nytt avhandlingsarbete har livskvaliteten – HRQoL med EQ-5D-data – hos ett antal patienter som opererats för spinal stenos alternativt diskbråck i ländryggen granskats. Spinal stenos- och diskbråcksgrupperna bestod av 10494 respektive 25247 patienter som opererats i Sverige åren 1987–1999 .
En slutlig EQ-5D-analys genomfördes med 230 respektive 263 opererade fall. Epidemiologiska data erhölls genom länkning av svenska patientregistret (HDR) och dödsorsaksregistret (CDR).

En kvalitetsregisterstudie genomfördes på basen av prospektivt insamlade data (EQ-5D) från svenska ländryggsregistret. Den årliga medelincidensen för kirurgi vid spinal stenos och diskbråck bedömdes till 10 respektive 24 operationer per 100000 invånare.
Medelåldern vid kirurgi vid spinal stenos ökade under studietiden från 60 till 67 år medan den var konstant (42 år) för patienter med diskbråck.
Mortaliteten inom 30 dagar efter operation var 3,5 respektive 0,5 per 1000 operationer. För bägge ingreppen halverades medelvårdtiden.
Frekvensen reoperationer inom ett år efter kirurgiska ingrepp vid spinal stenos och diskbråck var 2–3 procent, efter 10 år 10–11 procent.
För 78 procent av de diskbråcksopererade rapporterades endast ett vårdtillfälle. Risken för reoperation var konstant över tid.
Patienternas hälsorelaterade livskvalitet före kirurgi var påtagligt nedsatt och sämre än för patienter med stroke och depression.
Patienter som opererats för spinal stenos och diskbråck upplevde – efter ingreppet – en förbättrad HRQoL, och deras EQ-5D-poäng ökade från 0,29 till 0,70 respektive 0,36 till 0,64 ett år efter kirurgi.
Fyra av tio upplevde en betydande förbättring av HRQoL. En jämförbar andel patienter med hög preoperativ EQ-5D-poäng blev något förbättrade.
En tredje grupp (20 procent) var oförändrad med låga värden, och ett fåtal upplevde en försämrad HRQoL. De flesta patienterna närmade sig men nådde inte upp till HRQoL-nivån hos en matchad population.

Analyserna visar sammantaget att kvinnligt kön, ålder över 80 år, fusionskirurgi, rökning, tidigare vårdtillfälle för ryggsjukdom före kirurgi, svår ryggsmärta, lång smärtduration och kort gångsträcka är riskfaktorer för sämre resultat efter operation.
EQ-5D-instrumentet ökar medvetenheten om vikten av att beakta hälsorelaterad livskvalitet såväl inför beslut om kirurgi som vid evaluering av behandling.
Det medger även möjligheter till jämförelser med normalpopulationen och patienter med andra sjukdomar.
Framtida studier bör ägnas faktorer bakom könsskillnaden, effekt av rökavvänjning samt relationen mellan kostnad och nytta.