Intag av mjölk och mjölkprodukter anses av många ha ogynnsamma effekter på hjärta och kärl. Olika stöd för hypotesen har använts; dels att mjölk höjer kolesterolvärdet, dels att epidemiologiska studier visat ett starkt samband mellan olika nationers intag av mjölk och samma länders hjärtmortalitet.
Nyligen publicerade Elwood och medarbetare resultaten av en 20-årig prospektiv kohortstudie av sambandet mellan mjölkkonsumtion och kardiovaskulär sjukdom hos 665 män i åldern 45–64 år, the Caerphilly cohort study, vars resultat effektivt motbevisat denna tes [1].
Vid starten fick alla deltagare och deras partner noggranna instruktioner om att väga och bokföra allt intag av mat och dryck under en vecka. Därefter beräknades det totala intaget av mjölk inklusive den mängd som ingick i bakverk och olika maträtter. I tillägg fyllde deltagarna i ett formulär där de skattade det vanliga intaget av olika födoämnen. Vart femte år genomfördes anamnestisk utfrågning och klinisk undersökning med EKG på specialklinik, och ett nytt frågeformulär fylldes i.
Vid studiens avslutning, 19–23 år senare, delades männen in i två grupper. Grupp A bestod av 333 män som konsumerat mindre än motsvarande 195 ml mjölk dagligen. Grupp B bestod av 332 män som konsumerat mer. I grupp A hade 88 haft stroke eller hjärtinfarkt och i grupp B 64. Efter korrektion för ålder, total energikonsumtion, rökning och socialgrupp befanns den relativa risken för hjärtinfarkt i grupp B jämfört med grupp A vara 0,88 (0,56–1,40) och den relativa risken för ischemisk stroke 0,52 (0,27–0,99). Efter ytterligare korrektion för BMI, systoliskt blodtryck samt alkohol- och fettkonsumtion var den relativa risken för totalmortalitet i grupp B 1,08 (0,74–1,58).
Kommentar. Elwoodgruppens resultat överensstämmer med dem som framkommit av deras egen metaanalys av tio liknande studier omfattande mer än 400000 individer av bägge könen [2]. Således fann man att hos högkonsumenterna jämfört med lågkonsumenterna var risken för hjärtinfarkt 0,87 (0,74–1,03), risken för ischemisk stroke 0,83 (0,77– 0,90) och risken för alla typer av vaskulära händelser 0,84 (0,78–0,90).
Trots att det finns felkällor även i kohortstudier är det, som Elwood och medarbetare framhåller, svårt att föreställa sig hur en skadlig inverkan på hjärt– kärlsystemet skulle ha missats på grund av att man översett någon störfaktor. Resultaten visar också hur farligt det kan vara att lita på epidemiologiska studier, som sällan eller aldrig korrigeras för andra faktorer och som bekräftar den gamla sanningen att epidemiologiska studier är värdelösa som kausalitetsbevis, men förträffliga till att falsifiera hypoteser.