En guldgruva och blivande klassiker.
Evidensbaserad elevhälsa har förutsättningar att bli ett klassiskt standardverk. Evidensbaseringen är en utmaning eftersom bristen på evidens har varit en återkommande kritik mot elevhälsan. Det är därför spännande att författarna spänner bågen så hårt.
Även bokens omfång är ambitiöst med en imponerande medverkan av många av Sveriges mest kunniga inom berörda områden.
Den historiska återblicken visar att flera brännande frågor varit aktuella länge. Nödvändig problematisering lyfts; om elevhälsan är barnens företagshälsovård. Tidskrävande screening eller fokus på de mest behövande?
Grunden sätts med resonemang kring begreppet hälsa. Ungas hälsa i Sverige jämförs med länder i vår närhet. Personliga erfarenheter belyser hälsobesöket. Befriande att kroppsundersökning inte beskrivs som huvudsakligt mål. Kapitlet om socialt utsatta barn särskilt välskrivet. Här betonas skolans fysiska och sociala miljö, betydelsen av klasstorlek, liksom samspel mellan barn och pedagoger.
Kropp och psyke får ta plats. Först ut är den normala tillväxten. Kapitlet är väl illustrerat med tillväxtkurvor och glädjande är psykosocial orsak till avvikande tillväxt nämnd, men att detta är viktigt redan hos spädbarn missas. Störningar av pubertet, viktproblem och dess psykiatriska knytningar till anorexi diskuteras. Risker med att använda vägning och mätning i möten med de unga betonas. Här problematiseras att unga med övervikt ska lämna skolan med bevarat självförtroende. Under barns utveckling belyses de sambanden mellan skolsituation och framtida psykisk och social ohälsa. Både här och i det följande kapitlet om psykologbedömning, betonas den kritiska brytpunkten att lära sig läsa.
Inlärningssvårigheter beskrivs på basen av utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, ofta benämnt neuropsykiatri. Även detta ägnas sedan ett eget kapitel där de svårigheter barn riskerar i skolan beskrivs ur barnets perspektiv, och där ansvar konkretiseras. Beteendestörningar och ångestproblematik beskrivs med konkreta flöden och ny forskning.
I det förebyggande arbetet beskrivs vaccinationer, syn, utveckling av synförmågan, hörsel och buller med koppling till ADHD samt specifika hörselproblem. Screening av skolioser och dess bristande evidens beskrivs men det blir ändå otydligt hur man ska agera. Allergier och skolmiljö med handlingsplaner, olycksfall och betydelsen av skaderegistrering liksom mobbing, med betydelsen av program med multidisciplinär intervention tas upp, liksom hur vi möter de unga med flyktingbakgrund, inte bara genom fysiska hälsoundersökningar utan rörande psykisk hälsa.
Det svåraste området inom elevhälsan är dess koppling till pedagogik. Jag var mest nyfiken på om man skulle våga driva hela vägen till att hantera den forskning som finns. Här får vi dock vänta till en framtida upplaga för att få svaren. Cafésittning i klassrum fyllda med teckningar? Exkludering till specifika grupper för de funktionsnedsatta eller pedagogik så att även dyslektikern kan vara med?
Boken är en guldgruva som varmt rekommenderas för alla som arbetar inom elevhälsa och når anslaget kvalitet och evidens.
