– Förut tyckte vi det var helt fel väg att gå, men den generiska substitutionen har betytt så mycket extraarbete, så då har man tyckt att man kan gå hela vägen till generisk förskrivning, säger ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
Extraarbetet är att ta hand om den återrapportering av utbytta läkemedel som kommer från apoteket och föra in uppgifterna i journalen. Behovet av återrapportering kvarstår även vid generisk förskrivning, och Läkarförbundet vill att läkemedelsjournaler kopplade till patientjournalerna utvecklas. I dessa skulle apoteket självt kunna registrera vilken produkt patienten fått.
Ett annat krav från förbundet är att det före en förändring finns ett bra elektroniskt förskrivarstöd som bland annat anger eventuella skillnader mellan generiska produkter i fråga om godkända indikationer.

Patientsäkerhet tyngsta skälet
Förbundets tyngsta skäl för generisk förskrivning är patientsäkerheten. Om samma namn används hos läkaren och på apoteket minskar risken för dubbelmedicinering och liknande misstag, menar Läkarförbundet.
– Även om de namnen ofta är mycket krångligare är det ändå bättre att vi talar samma namn från början till slut, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Förpackningarna måste göras om så att substansens namn tydligt framgår, påpekar Läkarförbundet.
Det är Läkarförbundets centralstyrelse som efter en remissrunda till delföreningarna har beslutat om den ändrade politiken. Frågan har aktualiserats av Läkemedelsverkets remiss (se artikel nedan).
I sitt remissvar skriver Läkarförbundet att generisk förskrivning bör vara det som väsentligen gäller och att detta bör ersätta generisk substitution. Läkaren bör i undantagsfall kunna förskriva ett specifikt preparat, till exempel då skillnader mellan de generiska preparaten kan orsaka biverkningar eller när det finns psykologiska skäl.