I en intressant artikel berör Kesselheim och Avorn immaterialrättsliga frågeställningar i samband med universitetsbaserad vetenskap och biotekniska produkter [1]. Den snabba utvecklingen inom forskningen av medicinska tekniker och tekniska hjälpmedel, liksom komplexiteten av dessa för att utveckla nya mediciner, fordrar stora investeringar samt gott samarbetsklimat mellan offentliga och privata institutioner. Den medicinska produktutvecklingen kan emellertid påverkas av rättigheter till grundforskning och biotekniska forskarupptäckter som skyddas genom patent.
Kesselheim och Avorn tar upp den svåra balansgången mellan patenträttigheter och fri forskning, men de visar också att utvecklingen inom universitet och statliga institutioner alltmer närmar sig den privata sektorn när det gäller kommersialisering av forskningen. Även om de inte uttryckligen påpekar det visar de att gränsen mellan grundforskning och kommersiell forskning inte är knivskarp på dessa institutioner.
I Europa är det inte patentintrång om experiment utförs endast i forskningssyfte. Problemet är att det i verkligheten sällan är på det viset. Om så vore skulle ett patent inte hindra forskningen. Det som tidigare var just grundforskning omfattar nu emellertid ofta kommersiella syften och nyttjande. Detta är viktigt att ha i åtanke. I Sverige är det dessutom fortfarande så att forskare som är anställda på universitet själva äger sina uppfinningar, trots att dessa forskats fram med statliga pengar [2]. Det betyder att forskaren i många fall kan söka patent på uppfinningar och kommersialisera dem för egen vinning.
Ett patent ger patenthavaren rätt att hindra andra från att kommersiellt utnyttja uppfinningen. Läkemedelsindustrins och de biotekniska företagens kommersiella framgångar grundas ofta på patent. Forskare inom grundforskningen, som till stor del utförs på universitet och medicinska institutioner, för ofta fram kritik mot patentsystemet. Kritiken grundas på farhågor att rättighetshavare kan hindra den fria forskningen och därmed utvecklingen av viktiga läkemedel. En omskriven situation rör det amerikanska företaget Myriad Genetics patentering av metoder och material som används för att upptäcka bröstcancer [3, 4]. Detta patent blev emellertid upphävt förra året i Europa på grund av bristande uppfinningshöjd.

Frågan är varken »svart eller vit«
För att patentera en uppfinning måste man bland annat visa att uppfinningen är ny samt påvisa uppfinningshöjd i förhållande till tidigare teknik. Vidare måste uppfinningen beskrivas så tydligt att en fackman på området med ledning av beskrivningen kan utföra uppfinningen. Patentsystemet syftar till att ge ett incitament till teknikutveckling genom att bevilja en tidsbegränsad rättighet.
Patent kan exempelvis beviljas på läkemedel men även på gener samt på användningen av sådana i mikrochips samt för att detektera förekomst av vissa sjukdomstillstånd eller för att ta fram olika lovande läkemedelskandidater för fortsatt forskning. Kesselheims och Avorns artikel fokuserar på att flertalet detekteringsmetoder tas fram på universitet och statliga institutioner inom ramen för den så kallade grundforskningen. Författarna tycks anse att det är viktigt att sådana uppfinningar kan patenteras för att generera inkomst från patentlicenser. Jag vill i det sammanhanget påpeka att det har förekommit att forskare tagit patent på dylika metoder och använt sig av dessa patent på ett sätt som kan ifrågasättas.
Ett exempel är Housey-patenten, som brett täcker detektering av läkemedelskandidater för cancerbehandling [5]. Patenthavaren beviljade först läkemedelsföretag en licens till patenten på fördelaktiga villkor. Därigenom etablerades i viss mån en kommersiell succé, vilket kan inverka på giltighetsbedömningen om patentet sedermera prövas i domstol. Senare höjde patenthavaren licensavgiften avsevärt samt krävde »reach through royalties«. Detta betyder att patenthavarens royalty omfattar en viss procent av en framtida produkt där den patenterade metoden använts i det initiala framtagandet. Detta, vill jag påstå, är ett sådant slag av missbruk av en patenträttighet som skulle vara möjligt att komma åt med stöd av marknadsrättsliga regler.
Det sista exemplet illustrerar att frågan är varken »svart eller vit« och att den ofta är beroende på situationen i det enskilda fallet. Det kan förekomma avarter, även om patentsystemet i sig kan ha många fördelar. Man kan inte heller se skilda företeelser isolerade, utan de måste sättas i sina sammanhang. Det är en avvägning mellan olika intressen, och det är viktigt att inse att varje situation kräver en bedömning utifrån de faktiska omständigheterna.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.