När flyktingströmmarna sköt fart i höstas har landets sjukvård ställts inför nya utmaningar. Akut vård ska ges till de tusentals som kommer, och hälsoundersökningar ska erbjudas inom tre månader. Läkartidningen har ringt runt till några vårdcentraler i Skåne för att checka av läget.
I vårdcentralen i Ljungbyhed har upptagningsområdet plötsligt ökat med 650 flyktingar. Snart kan siffran vara 1 200 totalt när ortens transitboende blir ett av Sveriges största. Hittills har vårdcentralen klarat av situationen över all förväntan, men verksamhetschef Janet Hultberg är bekymrad för framtiden.
– Behovet av kompetens är enormt. Det är en utopi hur vi ska klara av detta då ingen riktigt plan verkar finnas, åtminstone vad jag känner till. I dag saknar vi redan 100-talet allmänspecialister i Skåne, och vi har svårt att se hur vi ska räcka till, dessutom för alla de flyktingar som kommer. Omprioriteringar måste göras, men hur det ska gå till vet vi inte, säger Janet Hultberg.
Hon märker av en stor oro i personalgruppen. Hennes roll blir att lugna, stödja, finna utvägar.
– Jag som verksamhetschef känner inte att storebror riktigt är där. Regionen har inte varit särskilt stödjande, utan vi har själva försökt hitta lösningar, menar Hultberg.
På den stora vårdcentralen Centrumkliniken i Trelleborg upplever även verksamhetschef Lena Serrander att vården hittills klarat av trycket. Staden har i dag 1 700 transitboende och mest ensamkommande unga. De flesta har en god hälsa, men kan enligt henne säkert bära på psykiska problem som ger sig till känna efter en tid.
– Läget vårdmässigt är rätt så okej, vi är inte överlastade än så länge. Ungefär 1–5 personer extra kommer per dag, så vi klarar oss med nuvarande öppettider, säger Lena Serrander.
Vårdcentralen har sedan september fått ansvaret att utföra hälsoundersökningar. Hur de ska klara detta i det långa loppet vet hon inte.
– Det är mycket bök, svårt att nå flyktingarna. Tre av tio dyker aldrig upp. Det är också svårt att få fatt i tolk, säger Serrander.
På vårdcentralen i Husensjö i Helsingborg har man under hösten fått en enorm ökning av hälsoundersökningar. Vårdcentralen utför hälsoundersökningarna åt flertalet av de offentliga vårdcentralerna i nordvästra Skåne enligt ett internt samarbetsavtal, vilket ger 20 samtal per dag, berättar Rosita Ribberfors, verksamhetschef.
– Vi beräknar kunna genomföra totalt 1 400 samtal under 2015. Hur vi ska kunna möta det ökade behovet framöver vet vi inte, men vi diskuterar nu med alla enheter hur vi ska organisera oss för framtiden. Vi skulle behöva mer än dubbla vår kapacitet, säger Rosita Ribberfors, som har anställt en extra sjuksköterska för arbetet med samtalen.
I dag finns inget asylboende i vårdcentralens upptagningsområde, men detta kan enligt henne också ändra sig. Hon har efterfrågat en tydligare kommunikationskanal med Migrationsverket.
– Som det är i dag får vi information på väldigt kort varsel. Därför är det jättesvårt att hinna rigga organisationen. I de flesta fall läser vi i tidningen om beslut som gäller närområdet. Men vi försöker att klara ut allt så bra det går ändå, menar hon.
Centralt i Region Skåne finns Kunskapscentrum för migration och hälsa vars uppgift är att stötta och hjälpa vårdcentraler kompetensmässigt. Ansvarige Gunnar Dahlbäck hör hur vårdcentralerna diskuterar mobila team och olika samarbeten. Han hör också hur de undrar över ekonomi samt personalresurser.
Hur ska vårdcentralerna klara ekonomin?
– Vi har ingen aning heller. Extra ersättning ska finnas från Migrationsverket, men de har inte än formulerat hur den ska betalas ut. Jag har också hört att ersättningen på 2 070 kronor per vårdbesök inte täcker hela den reella kostnaden som ligger på cirka 3 000 kronor, säger Gunnar Dahlbäck.
Den bristande bemanningen gör enligt honom att det blir »omöjligt just nu« att erbjuda hälsoundersökningar inom tre månader.
Björn Zackrisson, förvaltningschef för Skånevård Sund, är väl medveten om att personalfrågan är svår. I Skånevård Sund ingår primärvården i västra Skåne, sjukhusen i Ängelholm, Helsingborg, Landskrona och Trelleborg, Centrum för primärvårdsforskning, flyktinghälsan och psykiatrin.
– Vi kommer inte att lösa bemanningen just nu och vården kommer att pressa oss hårdare. Vi måste förbereda oss för det, säger Björn Zackrisson.
Vad innebär detta egentligen för vården?
– Det handlar om att få ut information, att förstärka enheter där vi har många flyktingar, men också om att i viss mån omprioritera resurser.