Utvecklingen av förstagångshjärtinfarkt är associerad med en lång rad faktorer. Hög ålder, manligt kön, högt blodtryck, rökning, diabetes, högt BMI och hyperkolesterolemi anses vara etablerade riskfaktorer.
I avhandlingen studerades om specifika biomarkörer kan förbättra riskbedömningen som tillägg till traditionella riskfaktorer. De studerade biomarkörerna var vävnadsplasminogenaktivator (tPA), plasminogenaktivatorinhibitor-1 (PAI-1), trombomodulin (TM), von Willebrands faktor (VWF), dehydroepiandrosteronsulfat (DHEAS), lipoprotein (a) (Lp(a)), leptin, apolipoprotein A1 (ApoA1), proinsulin, homocystein och genotyp för metylentetrahydrofolatreduktas (MTHFR) . Dessutom undersöktes om en förstagångshjärtinfarkt ledde till ökad homocysteinkoncentration i plasma och om associationen mellan homocystein och hjärtinfarkt var större vid uppföljningen än vid baslinjen.
I studien ingick 36405 personer screenade och inkluderade i Västerbotten Intervention Program och i norra svenska MONICA-kohorten mellan 1 januari 1985 och 30 september 1994. En inbyggd (nested) fall–kontrolldesign användes. 78 fall av förstagångshjärtinfarkt identifierades, och från samma kohort inkluderades dubbla antalet kontroller matchade med hänsyn till ålder, kön och screeningort. I uppföljningsstudien, som genomfördes efter i genomsnitt drygt åtta år, ingick 50 fall och 56 matchade kontroller.
Resultaten visar att höga plasmakoncentrationer av tPA och PAI-1, masskoncentration, VWF, proinsulin, leptin och Lp(a) och låga plasmakoncentrationer av ApoA1 var associerade med utveckling av förstagångshjärtinfarkt i en univariat, konditionell, logistisk regressionsanalys. För PAI-1 och tPA gällde relationen både män och kvinnor. För tPA, men inte för PAI-1 och VWF, var associationen oberoende av traditionella riskfaktorer. Hos kvinnor var hög plasmakoncentration av TM associerad med ökad risk att utveckla förstagångshjärtinfarkt. Ingen ökad risk för hjärtinfarkt kunde påvisas för DHEAS, homocystein eller punktmutationen C677>T i MTHFR-genen. Högt tPA och Lp(a) och lågt ApoA1 förblev signifikanta riskmarkörer i multivariat analys efter kontroll för etablerade riskfaktorer. Det fanns en icke-signifikant synergistisk interaktion mellan högt Lp(a), leptin och tPA, och mellan högt Lp(a) och lågt ApoA1.
I uppföljningsstudien steg plasmakoncentrationen av homocystein och kreatinin signifikant, och plasmaalbuminkoncentrationen sjönk signifikant med tiden hos både fall och kontroller. Högt homocystein vid uppföljningen men inte vid baslinjen var associerat med förstagångshjärtinfarkt, medan sambandet försvann i en multivariat analys när plasmakreatinin och plasmaalbumin inkluderades. Högt plasmakreatinin förblev associerat med förstagångshjärtinfarkt vid både baslinjen och uppföljningen.
Sammanfattningsvis visar studierna att flera av de ovan nämnda biomarkörerna, oberoende av etablerade riskfaktorer, är kopplade till risken att utveckla förstagångshjärtinfarkt.