I studien har både naturläkemedel och mikronutrienter klassificerats som kosttillskott. Foto: Fotolia/IBL

Användandet av kosttillskott är utbrett, men få studier har undersökt risken för biverkningar. Amerikanska forskare har försökt uppskatta hur många besök på landets akutmottagningar som orsakas av kosttillskott. I studien har både naturläkemedel (botaniska produkter), det som på svenska klassificeras som kosttillskott (till exempel fetter, aminosyror) och mikronutrienter (till exempel vitaminer och mineraler) klassificerats som kosttillskott. 

Forskarna använde sig av data som samlats in mellan 2004 och 2013 från 63 akutmottagningar spridda över landet. Alla akutbesök registrerades där behandlande läkare bedömt att kosttillskott legat bakom de symtom som föranlett vistelsen.

Totalt identifierades 3 667 fall. Med utgångspunkt i detta uppskattas att drygt 23 000 akutbesök varje år (95 procents konfidensintervall [KI] 18 611–27 398) i USA kan härröra ur biverkningar relaterade till kosttillskott. Dessa biverkningar uppskattas resultera i 2 154 inläggningar årligen. 

Två stora patientkategorier var vuxna mellan 20 och 34 år (28,0 procent) samt barn som fått i sig kosttillskott av misstag (21,2 procent). Bland de vuxna som drabbats rörde sig två tredjedelar av akutbesöken av naturläkemedel eller kosttillskott såsom fetter och aminosyror. De vanligaste preparaten bakom biverkningarna var kosttillskott avsedda för viktminskning (25,5 procent av akutbesöken) eller preparat avsedda att verka uppiggande (10,0 procent). De vanligaste sökorsakerna var kardiovaskulära manifestationer såsom hjärtklappning och svettningar. 

Författarna konstaterar att antalet akutbesök är bekymmersamt eftersom dessa preparat säljs receptfritt och anses vara harmlösa.