Förra året legitimerade Socialstyrelsen 1868 nya läkare. Av dem hade 743 läkarexamen från andra EU-länder, exklusive Norden. Det är mer än en tredubbling jämfört med året innan. I sammanhanget är det värt att nämna att EU utvidgades med 10 länder den första maj ifjol. Bland annat kom Polen med i EU. 200 av fjolårets läkarlegitimationer gällde Polen-utbildade läkare. Dessutom utfärdades 179 legitimationer till läkare som utbildats i ett annat nordiskt land samt 187 legitimationer till läkare från övriga världen.
Det är långt ifrån säkert att de som fått svensk legitimation verkligen arbetar i Sverige. Sifforna innehåller också många svenskar som gått en utländsk läkarutbildning. Enligt en undersökning från Socialstyrelsen fanns nästan 1000 svenska läkarstudenter med studiestöd runt om i världen. Förutom den danska läkarutbildningen så är läkarutbildningarna i Polen och Ungern populära. Leif Lindberg som är projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer dock att de flesta som legitimeras från andra EU-länder är läkare som aktivt rekryterats till Sverige (se artiklar intill).
– Dessutom genererar rekryteringsinsatserna »kompisrekrytering«, säger Leif Lindberg.
Med det menar han att de som rekryterats till Sverige och trivs här gärna lockar till sig fler kolleger från sitt ursprungsland.
Han säger också att de stora landstingen och regionerna nästan inte behöver göra någon aktiv rekrytering utomlands längre.
– De är så välkända runtom i EU nu, så läkarna söker sig dit spontant.
Håkan Peterson, personaldirektör i Kalmar läns landsting som sedan slutet på 1990-talet rekryterat nästan 300 polska läkare och tandläkare till sitt eget och andra landsting, säger att utlandsrekryteringen av läkare snart kan vara ett minne blott.
– Hade inte tandläkarna kommit med så hade vi inte kunnat köra ett till projekt, behovet av läkare minskar. Men man vet ju aldrig var arbetstidsdirektivet, som ska börja gälla 2007 bär med sig.
Publicerad:
Läkartidningen 42/2005
Lakartidningen.se