I två vetenskapliga studier som presenteras längre fram i Läkartidningen framkommer att läkare sällan noterar i journalen huruvida patienten använder naturläkemedel. Det innebär att till exempel eventuella interaktionsrisker med receptbelagda preparat riskerar att helt förbises. En studie i Blekinge visar att endast en fjärdedel av dem som använde naturläkemedel och receptbelagda läkemedel parallellt hade informerat sin läkare om detta (se artikeln intill).
Läkartidningen har ställt frågor kring omega-3-fettsyror i några hälsokostbutiker och apotek för att undersöka vilken information man kan få där om biverkningar och risker. Att valet föll på omega-3-fettsyror beror på attdet var det vanligaste naturläkemedlet som patienterna i studien som redovisas på s 3220 använde.
Butikerna positiva
Den produkt saken gällde är ett godkänt naturläkemedel (se ruta), det finns dock en uppsjö av omega-3-produkter som inte är upptagna i Läkemedelsverkets listor. På förpackningen framgår att naturläkedelet inte är att rekommendera under amning och graviditet. Information om biverkningar och interaktioner finns på bipacksedeln.
»Hej, jag var på en hälsokontroll och hade tydligen lite höga kolesterolvärden. En kollega sa att jag borde äta omega-3-fettsyror«. Så började den lögn Läkartidningens reporter farit med i sex hälsokostbutiker och fyra apotek. Tanken var att först förutsättningslöst fråga om produkterna och därefter eventuellt leda in samtalet på risker genom frågorna »kan det vara farligt«, »finns det några risker« samt i värsta fall »finns det överhuvudtaget något negativt med omega-3-fettsyror?«
Alla butiker var positiva till omega-3-fettsyror, hälsokostaffärerna åt det översvallande hållet, apoteken åt det avvaktande. I en hälsokostaffär och på ett apotek gavs ingen information om risker alls, om man nu inte räknar upplysningen om att medlet kan orsaka illaluktande rapningar.
Rekommenderade även till barn
På de flesta försäljningsställen hade reportern med sig en sovande ettåring i en barnvagn. På ett av apoteken upplystes om att naturläkemedel inte kan rekommenderas till ammande eller gravida. Även en hälsokostaffär tog fasta på det medföljande barnet genom att rekommendera omega-3-fettsyror för barn. »Du kanske inte har hört det men numera vet man att de som har läs- och skrivsvårigheter och ADHD har brist på sådana här fetter«, sa expediten och spände ögonen i den oansvariga modern som hittills inte givit sin dotter ett endaste litet naturläkemedel i hela livet. Hon sneglade på barnvagnen och meddelade att problemen uppstår redan i moderlivet.
I en hälsokostbutik engagerade sig tre av de fyra expediterna i frågan om omega-3-fettsyror. Efter några inledande fraser om det av Läkemedelsverket godkända naturläkemedlet som frågan gällde krävde expediterna att få veta vilken blodgrupp undertecknad tillhör. Tillfredställelsen var stor då de förstod att det var frågan om O. »Då är du en jägartyp som ska äta mycket kött, hade du varit A skulle du behövt ett vegetariskt alternativ«. Trots detta lugnande besked ville Läkartidningen ändå veta om det inte fanns några som helst risker med den omega-3-fettsyror som rekommenderades (som inte var ett godkänt naturläkemedel). »Det finns bara plus. Och jag har kollat det här supernoga, för såna är ju vi som har blodgrupp O«, blinkade expediten i samförstånd.
Informationen sitter långt inne
Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta faktiskt informerar om den effekt omega-3 syror kan ha på blödning och risken med att samtidig behandling med blodförtunnande medel eller acetylsalicylsyra, men för det mesta sitter informationen långt inne och kommer fram först efter ett aktivt och envist frågande.
Postorderföretagen på Internet som säljer hälsokost är legio. Det är dock svårt att hitta nätbaserade postorderföretag som säljer de av Läkemedelverket godkända omega-3-fettsyrorna, men inte ens de enstaka som gör det informerar om biverkningar eller risker för interaktioner med andra läkemedel.
Publicerad:
Läkartidningen 44/2005
Lakartidningen.se